Bärby ungdomshem. Foto: TT

Fler ensamkommande unga låses in

Uppdaterad
Publicerad

Allt fler ensamkommande flyktingbarn tvångsvårdas hos Statens institutionsstyrelse. Men personal på ungdomshemmen upplever att socialtjänsten oftare placerar dessa unga på vagare grunder än de som vuxit upp i Sverige.

– Det svåraste är att vara inlåst, jag har ingen frihet här, säger en tonårig pojke som i drygt två månader suttit på en låst avdelning på Bärby ungdomshem i Uppland. Han har kommit till Sverige som ensamkommande flyktingbarn, en växande grupp hos Statens institutionsstyrelse (SiS) som ansvarar för tvångsvården av unga med psykosociala problem som missbruk och kriminalitet.

Två utvärderingar av SiS arbete under 2014 med ensamkommande unga i tvångsvården visar att personalen upplever att socialtjänsten oftare placerar just de unga på vagare grunder än unga som vuxit upp i Sverige. Upplevelsen är också att socialtjänsten inte är lika aktiv när det gäller att hitta alternativ.

Placeras tveksamt

På Bärby säger personalen att en del av de ensamkommande som de möter har behov att vara där, men att det i andra fall är tveksamt.

– Det är en låst värld där man begränsar friheten. Vi ska ju ta emot de ungdomar som inte klarar av att vara i öppnare former och därför ska vi inte ha de mer än nödvändigt. Ibland möter vi ensamkommande flyktingar som fastnar här och vi kan inte riktigt se vad som är problemet till att de sitter inlåsta, säger Allan Mare, biträdande institutionschef Bärby.

– Ofta lyckas vi skapa bra relationer med de här killarna och då ser man ganska fort att det kanske inte finns så mycket substans i vissa påståenden från socialtjänsten, säger Stefan Antonsen, avdelningsföreståndare Bärby.

De unga saknar nätverk

En förklaring tror personalen är att de ensamkommande saknar ett nätverk här som kan bidra till bilden av den unges problem. En uppfattning som delas av den ensamkommande pojken vi talar med.

– Det är lättare för dem att placera mig, de har ingen känsla för mig. Socialassistenten och gode mannen bryr sig inte om mig, de pratar aldrig med mig. De andra som är här har mycket mer kontakt med sina socialassistenter, säger han.

Från att ha varit drygt 2,5 procent av de intagna på SiS ungdomshem 2012 utgjorde de ensamkommande i fjol 10 procent av de placerade unga. Språkproblem och tolkbrist är vanligt, vilket bland annat lett till att det på vissa ungdomshem snarare blir förvaring än vård enligt föreståndare. I vissa fall  har ungdomarna mycket svårt att förstå varför de var inlåsta och många uppgavs tro att de var i ungdomsfängelse eller i förvar i avvaktan på utvisning, enligt SiS kartläggning.

Bättre samarbete med socialtjänsten

Nils Åkesson, utvecklingsdirektör Statens institutionsstyrelse, tror inte att det är många ensamkommande som placeras felaktigt utifrån de uppgifter som finns kring de placerades vårdbehov. Men SiS tycker att samarbetet med socialtjänsten måste bli bättre och ska nu ta upp frågan på central nivå med Sveriges kommuner och landsting.

– Vi måste ge stöd till institutionerna för ett utvecklat och proaktivt samverkansarbete med den placerande socialtjänsten så att de här ungdomarna som inte har den sociala uppbackningen som många andra har inte blir lämnade till sitt öde hos oss där de kanske inte har ett långt vårdbehov åtminstone, säger Nils Åkesson, utvecklingsdirektör SiS.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.