Det blir tuffare för deltidsarbetslösa som ska få ersättningsdagarna minskade till max 75 – eller ca åtta månader.
I gengäld ska de som har varit del- tidsarbetslösa i två år bli kvalifi- cerade för de nya sk nystartsjobben.
Regeringen räknar med att sysselsätt- ningen ökar med nästan 200.000 perso- ner de kommande åren samtidigt som 90.000 färre är arbetslösa.
I dag kan deltidsarbetslösa få a-kassa under många år och enligt finansplanen vill många som får ersättningen egentligen inte arbeta heltid.
Regeringen medger att besparingen slår hårt mot vissa. Undantag görs därför för ensamstående med barn under 18 år. De kommer att erbjudas deltidssysselsättning inom jobb-och utvecklingsgarantin när de 75 dagarna förbrukats.
Ekonomin på högvarv
Besparingarna ska vara med och finansiera en rad förslag i budgeten som redan är kända, till exempel ytterligare inkomstskattesänkningar på 10,7 miljarder kronor, nyfriskjobb och nystartsjobb i offentlig sektor.
Ekonomin går på högvarv, men det är inte enbart positivt. Det finns risk för överhettning som i slutänden kan leda till fler räntehöjningar. Regeringen måste därför matcha i stort sett varje satsning med en besparing.
De utgifts- och inkomstreformer som föreslås är till övervägande del finansierade, skriver regeringen. Enligt regeringen själv överträffar till och med finansieringen de nivåer som Konjunkturinstitutet rekommenderat.
Höjda räntor vänta dämpa
Underfinansieringen ligger på mellan 3 och 4 miljarder kronor per år fram till 2010. Den ekonomiska tillväxten bedöms bli 3,2 procent under både 2007 och 2008. I slutet av 2008 räknar regeringen med att reporäntan ligger på 4,50 procent och på 4,75 procent i slutet av 2009.
De höjda räntorna väntas dämpa tillväxten 2009 och 2010, som då hamnar på 2,5 procent respektive 2,2 procent. Statens budgetöverskott beräknas bli de största sedan början av 1970-talet.
Besparingar och skattehöjningar
De förslag som läggs fram i finansplanen är till största delen finansierade, skriver regeringen.
Den dyraste satsningen som görs är jobbskatte-avdraget som kostar 10,8 miljarder kronor.
Besparingar görs på försvaret (350 miljoner), sjukfrånvaron (1,867 miljarder), karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen (60 miljoner), deltids-
arbetslösa (898 miljoner), arbets-
marknadspolitiska program (1 miljard).
Skatterna höjs på lånedatorer (890 miljoner), cigaretter (452 miljoner), röktobak (456 miljoner), snus (630 miljoner), öl (350 miljoner).
Ett s.k. klimatpaket innehåller höjd koldioxidskatt (1,850 miljarder),
energiskatt på diesel (880 miljoner),
skatt på kärnkraftverk (780 miljoner)
och vattenkraft (640 miljoner).