I år har över 800 skjutvapen beslagtagits och 299 personer har fram till november häktats misstänkta för grovt eller synnerligen grovt vapenbrott. Motsvarande period förra året häktades 58 personer. Foto: Johan Nilsson/TT/Mikael Nilsson

Fler ihjälskjutna i år än någonsin tidigare

Uppdaterad
Publicerad

44 ihjälskjutna i år. Det är fler än någonsin tidigare, trots hårdare vapenlagar och riktade insatser mot gängkriminella.

– Det påminner om någon form av krigstillstånd, säger Stockholmspolisens gängexpert Gunnar Appelgren.

I år har över 800 skjutvapen beslagtagits och 299 personer har fram till november häktats misstänkta för grovt eller synnerligen grovt vapenbrott. Motsvarande period förra året häktades 58 personer.

I Stockholm har polisen haft insatsen Max som hjälpt till att minska antalet illegala skjutvapen, antalet mordförsök med vapen och ihjälskjutna till elva hittills i år. Under 2017 dödades 19 med skjutvapen i Stockholm. Insatsen har gett tydligast resultat i norra Stockholm där polisen lyckats lugna gängkonflikter, bland annat den i Rinkeby mellan de två lokala grupperingarna Shottaz och Dödspatrullen. Nu är flera nyckelpersoner i de båda nätverken dömda till flera års fängelse för vapen- och narkotikabrott.

– Det är för tidigt att dra några glädjekalkyler. Vi ser först om tre-fem år om vi lyckats bryta trenden, säger Stockholmspolisens gängexpert Gunnar Appelgren.

I hela landet ökar dödsskjutningarna till 44 jämfört med 43 förra året. Men utvecklingen i Stockholm visar på att polisens kraftsamling gett resultat. Här har polisen punktmarkerat ledande kriminella, ökat närvaron i områden där drogförsäljning sker, genomfört fordonskontroller och visitationer mot nyckelpersoner, haft utökad spaning, underrättelseinhämtning samt telefonavlyssning och hemlig kameraövervakning.

– Vår uppfattning är att vi har förhindrat ett stort antal skjutningar och troligtvis mord, säger Gunnar Appelgren om Stockholmspolisens insats.

Inte tillräckligt

Men det räcker inte – polisen måste sätta ”ännu högre tryck” i områden med hög kriminalitet, menar Gunnar Appelgren.

Om ni vet vilka som är inblandade, vad gör ni då åt detta?

– Jag tycker att vi gör något. Som särskilda insatsen Max. Vi lägger extremt högt tryck där vi vet att skjutningar sker.

Ni har lyckats bra i exempelvis norra Stockholm, men varför lyckas inte polisen få ner antalet döda i hela Sverige?

– För att vi inte lyckas få ner skjutningarna ännu mer. Det är det totala numerären av skjutningar som är problemet. Det är en extremt oroväckande utveckling att vi inte lyckas få ner antalet döda.

Hur ska skjutningarna minska?

– Genom minskad införsel av vapen och handgranater. Det kräver ett samarbete med tull och polis i andra länder. Och genom att sätta polisiärt tryckt där skjutningar och sprängningar med handgranater sker. Vi måste ha mer riktade insatser mot beställare av skjutningar, säger Gunnar Appelgren och betonar vikten av övriga samhället.

Det krävs flera myndigheter

Med det menar han samarbete med andra myndigheter, som Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten för att komma åt de kriminellas drog- och vapenpengar som ofta investeras i andra verksamheter. Det krävs även sociala insatser mot unga, med bättre stöd till lokalsamhället och riktat stöd till familjer där risken finns att barnen dras in i kriminalitet.

– Vårt uppdrag är att stoppa våldet, och då skapar vi utrymme för andra att agera, säger Gunnar Appelgren som också förklarar att polisen försöker lära sig av hur andra länder hanterat liknande problem.

Det här kräver många års riktade insatser, betonar han.

– Det är ingen quick-fix.

Det kriminella året i siffror:

  • Ihjälskjutna: 44 fram till 27 december.
  • Skottlossningar: 272 fram till 12 december jämfört med 324 förra året.
  • Skottskadade: 129 fram till 12 december jämfört med 139 förra året.
  • Detonerade handgranater: 18 fram till 5 december i år.
  • Handgranater i beslag: 31 handgranater har tagits i beslag i region Stockholm fram till 5 december, jämfört med 23 stycken under förra året.
  • Häktade för grova och synnerligen grova vapenbrott: 299 fram till november jämfört med 58 under samma period förra året.
  • Hårdare vapenlagar som infördes vid årsskiftet har förhindrat flera skjutningar – och troligtvis mord, enligt polisen.
  • Vapenbeslag: 825 skjutvapen tagna i beslag fram till 12 december i år, jämfört med 623 stycken motsvarande period förra året. Det är en ökning av beslagen på 30 procent.

Källa: Polismyndigheten

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.