Kunskapsresultaten i den svenska skolan har återhämtat sig vid en internationell jämförelse. Sverige ligger nu en bit över genomsnittet bland OECD-länderna när det gäller de tre kunskapsområdena som mäts i Pisa-undersökningarna: matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Men det är en uppgång från historiskt låg nivå efter raset i Pisa 2012 då svenska elever presterade under OECD-snittet på alla områden. Den svenska resultatutvecklingen var då den sämsta av samtliga deltagande länder.
I de två efterföljande Pisa-undersökningarna har resultatet förbättrats i samtliga kunskapsområden. Samtidigt visar Pisa-mätningarna att likvärdigheten i den svenska skolan har försämrats. Till detta kommer också ifrågasättanden av genomförandet i den senaste Pisa-mätningen då Sverige undantog en större andel elever än andra länder.
Agenda har inledningsvis bjudit in professor Monica Rosén vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad på att förstå och förklara skillnader i kunskaper och färdigheter med hjälp av storskaliga undersökningar av utbildningssystemen. Monica Rosén hade kommunpolitiska uppdrag för Socialdemokraterna på 1980-talet.
Vår sändning är därefter uppdelad i fyra olika teman: Likvärdighet. Undervisningen. Friskolorna. Lärarna.
Forskare inom likvärdigheten
Helena Holmlund är doktor i nationalekonomi och verksam vid IFAU, institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Hon har forskat kring skolreformers och familjebakgrundens betydelse för elevers skolresultat och framtida livschanser.
Eva Andersson är professor på kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet. Hon har bland annat i sin forskning under flera decennier följt 2,3 miljoner elever och deras avgångsbetyg i 9:an för att se vilken betydelse föräldrar, kamrater, bostadsområden och skolan har för resultaten.
Forskare inom undervisningen
Anders Jönsson är professor i didaktik (om undervisning och lärande) vid Högskolan i Kristianstad. Hans expertis som forskare ligger i bedömning och betygsättning.
Han har bland annat gjort en forskningsstudie kring olika modeller för betygssättning. Anders Jönsson är också ordförande för friskolekoncernen Kunskapsskolans vetenskapliga råd.
Martin Karlberg är universitetslektor på institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Han forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogisk psykologi och specialpedagogik.
Martin Karlberg har på Skolverkets uppdrag skrivit olika typer av lärarhandledningar.
Forskare inom friskolorna
Jonas Vlachos är professor på nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Han har bland annat forskat om skolfrågor och utbildningsekonomi.
Jonas Vlachos var också sekreterare i den så kallade likvärdighetsutredningen som våren 2020 presenterade förslag för att minska skolsegregationen och öka likvärdigheten i skolan.
Karin Edmark är docent i nationalekonomi och knuten till institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Hon forskar framför allt kring frågor relaterade till utbildningsväsendet och arbetsmarknaden.
Gabriel Heller Sahlgren (förbandad intervju) är doktor i nationalekonomi och forskare knuten till IFN, institutet för näringslivsforskning. Han forskar om skolmarknader och har bland annat studerat friskolornas effekt på kommunernas ekonomi. Gabriel Heller Sahlgren har bedrivit forskning på uppdrag av Svenskt näringsliv och tankesmedjan Timbro. Han har också deltagit som expert i en arbetsgrupp om skolan inom Moderaterna.
Forskare inom lärarna
Björn Öckert är adjungerad professor vid Uppsala universitet och forskare vid IFAU, institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Han forskar bland annat inom utbildningsekonomi och har studerat effekten av utbildning baserat på resurser i skolan, ålder vid skolstarten och sambanden mellan föräldrars och barns förmågor.
Ulf Fredriksson är docent och forskare vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Han har forskat på internationella jämförelser inom pedagogiken.
Mellan 2008-2016 arbetade han med Pisa-undersökningarna. Ulf Fredriksson hade under 1980-talet kommunpolitiska förtroendeuppdrag för VPK.
Den här texten har uppdaterats. I en tidigare version uppgavs felaktigt att Helena Holmlund haft kommunpolitiska uppdrag för Socialdemokraterna. Rätt är att Monica Rosén har haft kommunpolitiska uppdrag för Socialdemokraterna på 1980-talet. Det har även lagts till en uppgift om att Anders Jönsson har uppdrag för Kunskapsskolan.