Högskoleprovet har funnits i över trettio år och är ett sätt att komma in på en populär utbildning på universitetet om betygen inte räcker till.
Men provet har kritiserats, bland annat för att fokusera för mycket på ord- och läsförståelse.
Dessutom har det visat sig att väl på utbildningen, går det sämre för de som sökt in på högskoleprov än på betyg.
-Kanske framförallt från tekniska utbildningar har det varit kritik mot hur provet är konstruerat. Och då har vi fört en diskussion med forskare och med internationella experter på provområdet för att se vad vi kan åstadkomma för att göra ett bättre prov som förutsäger studieframgång på ett bättre sätt, säger Annika Pontén, chef för analysavdelningen på Högskoleverket.
Mer matematik
Nu har provet gjorts om och på lördag skrivs det för första gången. Bland annat har antalet frågor utökats från 122 till 160, och tre nya delprov har införts. Även skrivtiden har förlängts något, totalt 25 minuter.
Men framförallt är det ett större fokus på matematik och problemlösning. Nu testar hälften av frågorna kunskaper inom det området. Tidigare var det bara en tredjedel av frågorna som gjorde det. Samtidigt betyder det att det blir mindre ord- och läsförståelse som helhet.
-Avsikten är att det ska mäta prognosförmågan, förmågan att klara av högre studier och det tror vi att det kommer att kunna visa på ett bättre sätt, säger Annika Pontén.
Vem gynnas av förändringarna?
-Man kan tänka sig att de som kommer från gymnasiet har matten färskare i minnet till exempel. Det är ett antagande man kan göra. Men provet har inte anordnats ännu i full skala så vi får följa det och se, säger hon.
Ulrika Zaccheus
ulrika.zaccheus@svt.se
Fakta: Det nya högskoleprovet
* 160 frågor istället för 122, jämt fördelade på en kvantitativ del och en verbal del.
* 8 delprov istället för 5.
Den kvantitativa delen testar:
* XYZ – matematiska uppgifter inom områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik. 24 uppgifter.
* KVA – kvantitativa jämförelser inom områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik. 20 uppgifter.
* NOG – förmåga att hantera matematiska och logiska problem. 12 uppgifter.
* DTK – tolka information ur diagram, tabeller och kartor. 24 uppgifter.
Den verbala delen testar:
* Ord och begrepp – förstå ord och begrepp. 20 uppgifter.
* Läsförståelse av svensk text – förmåga att förstå innehållet i svenska texter. 20 uppgifter.
* Meningskomplettering – sätta ord och uttryck i sitt sammanhang. 20 uppgifter.
* Engelsk läsförståelse – förmåga att läsa och förstå engelsk text. 20 uppgifter.