-Om Trygg-Hansa insisterar på att få pengarna kommer min son att fråntas allt utöver existensminimum resten av livet, konstaterar den 17-årige pojkens mamma.
Föräldrarna hoppas att domen ska leda till en debatt om rättshjälp i Sverige. De pekar på privatpersoners sårbarhet när de ska processa mot bolag.
-Svenska folket fattar inte att de inte är skyddade, säger mamman.
Pojken blir skyldig att betala försäkringsbolagets rättegångskostnader i både tings- och hovrätt, totalt 893.000 kronor. Rättsskyddet i familjens hemförsäkring ger bara 60.000 kronor.
Många expertvittnen
Ett stort antal expertvittnen har flugits till Sverige för att medverka i det medicinskt komplicerade målet. Föräldrarna menade att pojkens autism kan ha orsakats av vaccin mot difteri, stelkramp och polio, eller annan miljöpåverkan. Försäkringsbolaget hävdade att autismen var medfödd och därmed skulle ett undantag i försäkringsreglerna tillämpas som gör att han blir utan ersättning.
Hovrätten skriver med hänvisning till de expertvittnen som hörts i målet att det inte finns några vetenskapliga bevis för ett samband mellan autism och det slags vaccinationer pojken fått.
Hovrättsassessor Boel Havelius, en av tre domare i målet, kallar själv domen uppseendeväckande.
-Det är ganska uppseendeväckande. Det blir så väldigt tragiska konsekvenser i det här fallet när det har varit fråga om så stora rättegångskostnader, säger hon till TT.
Domen ses över
Trygg-Hansa ska nu se över domen och väntas inom några dagar ta ställning till om pojken kommer att krävas på kostnaden.
-Det domen visar är vilka kostnader vi har haft i rättegången. Det innebär inte med någon självklarhet att han blir skyldig att betala oss de pengarna. Vi måste titta på vad som är skäligt och rimligt och se till omständigheterna kring det enskilda ärendet, säger Björn Sporrong, produktansvarig för Trygg-Hansas sjuk- och olycksfallsförsäkringar.
Föräldrar har enligt föräldrabalken inte rätt att ta upp lån i ett barns namn, utan att ha tillstånd från överförmyndaren. Föräldrar har inte heller rätt att vidta rättshandlingar som innebär att deras barn sätts i skuld. Men det innebär inte ett generellt förbud mot att sätta i gång en rättsprocess i barnets namn, framhåller hovrättsrådet.
-Att processa är inte i sig en handling som innebär att någon sätts i skuld. Det beror på utgången, säger Boel Havelius.
Föräldrarna ångrar trots allt inte att de drivit den utdragna rättsprocessen.
-Nej, man vill ju få rätt för sitt barn, säger mamman.
TT