Den kvinna som anser att hon diskrimineras eller trakasseras och vill gå till domstol tar stora ekonomiska risker. Den som förlorar måste betala alla rättegångskostnader. I dag hamnar de sällan under 100.000 kronor. Därför prövas få fall och det blir få fällande domar. Senaste fällande fallet om lönediskriminering var för elva år sedan.
-Om man tittar på nuvarande tendenser så ser man en oroväckande utveckling. Man har inte så mycket framgång när det gäller diskrimineringsmål, säger Laura Carlson, forskare i juridik.
Skadeståndssummorna ligger sedan länge på en blygsam nivå, runt 50.000 kronor.
-Även om man slår fast diskriminering i ett mål så är skadeståndet lågt att det blir ekonomiskt försvarbart att diskriminera, säger Carlson.
”Regler måste ändras”
De svenska reglerna måste ändras, menar Laura Carlson. Främst genom att förbättra den verkliga möjligheten att få sin sak prövad av domstol.
I Storbritannien behöver den som tar saken till domstol och förlorar bara betala sina egna rättegångskostnader. Skadeståndet är också högre och diskrimineringsmål kan överklagas till flera högre instanser.
Laura Carlsson jämför i sin avhandling det svenska förhållningssättet till ekonomisk jämställdhet med jämställdhet och diskriminering inom EU, Storbritannien och USA. Hon pekar ut vissa skillnader länderna emellan.
Svensk arbetsmarknadsmodell
I Sverige har den så kallade arbetsmarknadsmodellen dominerat, dvs överenskommelser mellan parterna på arbetsmarknaden istället för en satsning på lagstiftning. Carlson nämner även andra faktorer som kan påverka jämställdheten i Sverige, EG-rätten, direktiv om lika behandling och lika lön för lika arbete. Regler som i sin tur styr rättspraxis och rättsregler i Sverige.
I Storbritannien har utvecklingen gått mot vad som brukar kallas en familjevänlig arbetsplats. I praktiken innebär det att åtgärder som att anställda får större möjlighet att påverka sina arbetstider. USA har fokuserat på diskriminerande beteende som socialt fenomen.
Källa: SVT och Stockholms universitet