De senaste 20 åren har psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna i Sverige ökat kraftigare än i de andra nordiska länderna.

Curt Hagquist är professor i folkhälsovetenskap vid Centrum för forskning om barn och ungdomars psykiska hälsa vid Karlstads universitet. Han menar att förklaringen finns att hämta i stora samhällsförändringar.

Skolan har genomgått stora förändringar med friskolor, individuella skolval och förändringar i styrningen av skolsystemet. I dag går många unga ut gymnasiet med dåliga eller ofullständiga betyg, det gör att de är mycket sämre rustade att få jobb.

– Ett skolmisslyckande är en av de största riskfaktorerna för psykisk ohälsa bland unga, säger han.

Kropps- och utseendefixeringar

En annan sak som kan påverka ungas psykiska hälsa är förändringarna inom informations- och kommunikationsteknologin.

– Det är nog få förändringar som fått så breda konsekvenser som när smartphones introducerades för tio år sedan. Vi kan se att framför allt flickor, som är mest aktiva i sociala nätverk, ofta hamnar i ett utsatt läge. Det förstärker redan tidigare tydliga tecken på kropps- och utseendefixeringar och det finns risk för cybermobbning, säger Curt Hagquist men betonar att det behövs mer forskning på området och att det i dag inte finns studier som med säkerhet kan koppla ihop ökad psykisk ohälsa med användningen av sociala medier.

Krav på att prestera

Samtidigt har umgängesformerna förändrats. Ungdomar tillbringar mindre tid med sina kompisar på fritiden, i stället sitter killarna hemma och spelar spel medan flickorna är aktiva i sociala nätverk på internet.

Sammantaget gör förändringarna i skolan och informationsteknologin att många unga hamnar i ett mycket mer utsatt läge, menar han.

– Man har krav på sig att prestera i skolan. Man har också krav, som förstärks av de sociala medierna, på hur man exponerar sig själv och hur man ser ut.