För att undersöka hur gamla de asylsökande är röntgas deras visdomständer. Foto: TT/SVT

Medicinska åldersbedömningar klara – majoriteten av de som undersökts bedöms vara äldre än 18 år

Uppdaterad
Publicerad

Rättsmedicinalverket har nu utfärdat sina första rättsmedicinska utlåtanden om ålder i asylärenden, där 581 personer undersökts av de tusentals ensamkommande som sökt asyl i Sverige. Majoriteten av dem som testats är över 18 år bedömer myndigheten. Men hade alla ensamkommande testats hade de flesta visat sig vara under 18, säger Migrationsverket.

Förra året fick Rättsmedicinalverket i uppdrag att göra medicinska åldersbedömningar i asylärenden. I dag kom de första resultaten från myndigheten.

Av de 581 personer som hittills genomgått processen bedömer Rättsmedicinalverket att en majoritet, 442 stycken bedöms är över 18 år gamla.  5 personer anses möjligen vara över 18 år. I 134 fall skriver Rättsmedicinalverket att undersökningarna möjligen talar för att den undersökta är under 18 år.

Det är långt ifrån alla ensamkommande flyktingbarn som genomgår en process om medicinsk åldersprövning. Just nu har Migrationsverket runt 15.000 öppna asylärenden kring ensamkommande. 2.199 ensamkommande barn sökte asyl 2016. 6.853 barn och ungdomar beviljades uppehållstillstånd.

– Hade samtliga ensamkommande genomgått en medicinsk åldersbedömning hade det sannolikt varit ett kraftigt överslag åt andra hållet. Den stora majoriteten hade visat sig vara under 18 år, säger Daniel Salehi, processledare på Migrationsverket, till Aftonbladet.

LÄS MER: Första medicinska åldersbedömningarna klara

Röntgar tänder

För att undersöka hur gamla de asylsökande är röntgas deras visdomständer, de får också genomgå en magnetkameraundersökning av knäleden.

Har man mogna knäleder och mogen visdomstand då vågar vi med en hög grad av säkerhet säga att personen är 18 år eller äldre, säger Elias Palm, avdelningschef på Rättsmedicinalverket.

Fokuserar på mognadsfaser

Svaren från undersökningarna bedöms senare av flera av varandra oberoende läkare. Deras utlåtanden ligger tillsammans med andra uppgifter som den asylsökande lämnat till grund för Migrationsverkets beslut om uppehållstillstånd.

Nu är det upp till Migrationsverket att värdera de svar vi lämnat över till dem i relation till deras övriga beslutsunderlag, säger Elias Palm.

Varför har ni inte bedömt någon som klart under 18 år gammal?

Det hänger ihop med den metod vi valt. Vi har fokuserat på mognadsfaser som sker några år efter 18-årsgränsen, i syfte att minimera risken att felaktigt bedöma barn som vuxna. Det medför dock att en del 18- och 19-åringar kan komma att bedömas som barn, vilket svaret är tänkt att avspegla, säger Elias Palm.

LÄS MER: ”Säker på att jag är 16”

Fler ska undersökas

Hittills har omkring 4.200 personer tackat ja till att genomgå en medicinsk åldersbedömning. 

Vi räknar med att kunna hantera våra utlåtanden i allt snabbare takt nu när vår inledande kvalitetsgranskning och systemgenomgång är genomförd, säger Ann Lemne.

LÄS  MER: Åldersbedömningar – så går de till

Metoderna har kritiserats för att vara för osäkra. Tidigare har det ofta handlat om att asylsökande riskerar att bedömas som äldre än vad de faktiskt är. Men den risken är mycket liten menar Rättsmedicinalverket. 

Risken att vi felaktigt bedömer ett barn som vuxen är generellt liten, men som störts om man är strax under 18 år, då är den omkring 10 procent, säger Elias Palm.

Löfven: ”Bra att den här möjligheten finns”

I samband med de nordiska statsministrarnas informella möte i Bergen i Norge kommenterar statsminister Stefan Löfven Rättsmedicinalverkets resultat.

– Vi vill inte att man ska betraktas som barn om man är vuxen och vice versa, jag tycker det är bra att den här möjligheten finns, säger Stefan Löfven.

På frågan om han ser resultaten som ett belägg för att de som kritiserat myndigheter och regering för att vara naiva när det gäller godtagande av ålder säger Löfven:

– Nej, men däremot är det bra att kunna bestämma mer precist med den här möjligheten. Det var därför vi ville det. Det finns en osäkerhet och det har vi varit fullt införstådda med, men frågan är på vilka grunder man ska avgöra det. Nu har vi en grund för myndigheterna att fatta säkrare beslut, det är bra, säger statsministern.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.