I dag presenterade den svenska försvarsmakten ett nytt underlag med kostnadsförslag till regeringen, som en del i arbetet med att ta fram inriktningen för den framtida svenska försvarspolitiken. Underlaget gäller de åtgärder försvaret anser nödvändiga inom de närmaste fyra åren, och hur mycket dessa kan komma att kosta.

– Vi bedömer att för att få en bättre samlad svensk försvarsförmåga behövs fyra miljarder kronor per år till försvaret, säger generaldirektör Peter Sandwall till SVT Nyheter.

Fyra miljarder extra i fyra år motsvarar en höjning av försvarsanslaget med tio procent.

– Vi ser att Natoländerna strävar efter att nå upp till två procent av BNP i sina försvarsanslag. Med de ökningar som vi föreslår nu skulle Sverige komma upp i omkring 1,3 procent av BNP, säger Peter Sandwall.

Oklart om utrymme finns

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger att han inte vill ”gå in och spekulera om” det kommer att finnas utrymme för de önskade höjningarna i statens budget.

– Det viktigaste för mig och mitt perspektiv är att vi i slutändan, när vi är klar med denna process, kan påvisa en väg mot hur vi ska göra för att öka den militära förmågan, säger han till SVT Nyheter.

”Alla måste stå tillbaka för detta”

Allan Widman (FP), ordföranden i försvarsutskottet, anser att det inte finns några alternativ. Nu måste politikerna få fram dessa utkrävda miljarder.

– Det är en så grundläggande fråga för den svenska nationen att de pengarna måste bara fram. Alla måste stå tillbaka för att vi ska orka med denna satsning, säger Allan Widman till TT.

Fem specifika åtgärdsområden

Pengarna ska användas till att förstärka kompetensen och förmågan inom fem uttalade operativa områden: skydd, underrättelse, ledning, verkan och rörelse. Konkret genomförs detta genom att öka antalet heltidsanställda och ordna fler övningar. Samtidigt ska man köpa in ny utrustning, men också förbättra underhållet av befintligt materiell.

– Vi föreslår att den operativa förmågan primärt ska höjas genom de fem stegen. Därefter bör, om resurserna räcker, ytterligare materiel som fler stridsflygplan och ubåtar anskaffas enligt Försvarsberedningens förslag, säger generaldirektör Peter Sandwall.

De primära syftena är enligt Försvarsmakten att öka både försvarets tillgänglighet i fredstid, och krigsförmåga och uthållighet.

Ubåtsjakt i fokus

Vad gäller den materiella delen ligger fokus på flygvapnet och flottan. Försvarsmakten tar särskilt upp bättre möjlighet ubåtsjakt som en särskilt viktig del av sin sjöoperativa förmåga.

Det beskedet kommer nu strax efter höstens omfattande sökinsats efter en misstänkt främmande ubåt i Stockholms skärgård. SVT har tidigare rapporterat om hur den svenska beredskapen för ubåtsjakt har försämrats, enligt den tidigare försvarspolitiska linjen.

15 miljarder efter 2020

Försvarsmakten lägger i underlaget även fram flera andra förslag man vill se genomförda även efter 2020. Bland annat vill man ta fram tio nya JAS 39E-plan, ett nytt missilsystem med lång räckvidd, utökad flygtransport och att öka antalet tillgängliga ubåtar till fem.

Dessa åtgärder, med flera andra, beräknas att kosta omkring 15 miljarder kronor från och med år 2020. Inget slutdatum för dessa kostnader specificeras.