Ungefär som att öva på ett skjutfält med skarp ammunition, så beskriver Försvarsmakten den verksamhet som man tänker bedriva i sin så kallade cyber-range. Foto: SVT/TT

Försvarsmakten rustar för cyberkrig – ”digitalt slagfält” ska stå klart inom ett år

Publicerad

Redan inom ett år kommer Försvarsmakten ha en färdig fullskalig övningsanläggning för att kunna öva cyberkrigföring. Det bekräftar säger Försvarsmaktens cyberförsvarschef till SVT Nyheter. Tanken är att Sverige ska kunna attackera andra länders it-system.

Traditionellt består försvaret av tre grenar: armén, flygvapnet och marinen. Nu blir en fjärde gren allt viktigare och det är att kunna föra krig med hjälp av datorer, cyberförmåga. 

– Den är ett självklart inslag i modern krigföring. Den som inte har den här kapaciteten har ett klart underläge i ett eventuellt krig, säger överste Patrik Ahlgren, chef för Försvarsmaktens sektion för cyberförsvar.

Ska kunna lamslå anda it-system

Cyberoperationer har använts flera gånger tidigare, bland annat i Ukraina där elnätet slogs ut för 250 000 invånare 2016. Då pekades ryska hackergrupper ut som ansvariga.

I Iran 2010 gjorde skadlig kod att en femtedel av de centrifuger som landet använde för att anrika uran förstördes. I efterhand har Israel och USA pekats ut som ansvariga.

Patrik Ahlgrens viktigaste uppdrag just nu är att försvaret ska utveckla en offensiv cyberförmåga. Att till exempel kunna ta sig in och manipulera eller lamslå delar av främmande makts it-system. 

Redan inom ett år kommer Försvaret att ha en färdig fullskalig övningsanläggning för cyberkrigföring, en så kallad cyber-range.  Där ska försvarets operatörer kunna testa olika typer av cyberangrepp.  

– Det är ett digitalt slagfält, ungefär som att öva på ett skjutfält med skarp ammunition, säger Patrik Ahlgren.

Slagfältet blir en serverhall

Enkelt uttryckt består en cyber-range av en serverhall, där operatörerna kan efterlikna de system man antingen ska kunna attackera och ta sig in i eller försvara. Exakt var den ska lokaliseras vill Försvarsmakten inte gå in på. 

Ett problem med att skapa en anfallsförmåga är att det kräver att man gör dataintrång i andra länders it-system, trots att det är olagligt. Det menar cyberoperationsexperten Gazmend Huskaj på Försvarshögskolan. För att kunna anfalla måste försvaret veta vilka system man kommer att stöta på och hur de är uppbyggda. 

– Man måste ha penetrerat och kommit in i systemen. Det som avgör hur långt man väljer att ta sig in är underrättelsefrågorna, det vill säga det man behöver veta, säger Gazmend Huskaj. 

Försvarsmakten är däremot förtegen om hur man resonerar kring om det finns gråzoner. 

– Jag kan inte kommentera metoder, antaganden och vilka scenarier som vi tittar på, säger överste Patrik Ahlgren, chef för cyberförsvar. 

Men vilka överväganden gör ni när det handlar om att få så bra förmåga som möjligt i relation till att efterleva lagar och regler? 

– Vi följer de författningar som reglerar våra uppgifter, säger Patrik Ahlgren.

Erfar: Politikerna överens i frågan

Trots svårigheterna så råder politisk enighet om att låta Försvarsmakten öva anfall mot andra länder med hjälp av datorer. Enligt vad SVT Nyheter erfar så är försvarsberedningens politiker överens.

Försvarsmakten ska kunna genomföra offensiva cyberangrepp. Det slår beredningen fast i den rapport man kommer presentera senare i vår och som ligger till grund för regeringens försvarspolitik.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer