Foto: Fredrik Sandberg/TT

Tusen fler värnpliktiga ska kallas in

Publicerad

Försvarsmakten ska nästa år öka antalet värnpliktiga till 5 000 och för första gången ska även värnpliktiga cybersoldater utbildas. En satsning som bedöms kosta omkring en halv miljard kronor.

I dag är ambitionen att utbilda omkring 4 000 värnpliktiga soldater. Överbefälhavaren Micael Bydén har nu fattat beslut om att höja antalet till 5 000 år 2020.

– Vi kan inte vänta med att öka antalet grundutbildade, säger han.

Bydén pekar på att Försvarsmakten redan nu behöver lägga grunden för att kunna rekrytera mer personal till försvaret på sikt.

– Vi ska fylla våra krigsförband. Vi ska rekrytera soldater och sjömän som anställs. Vi ska rekrytera officerare, säger Bydén.

Måste prioritera

De tusen nya värnpliktiga bedöms kosta omkring en halv miljard kronor att utbilda. Micael Bydén tänker ta pengarna från mindre prioriterade områden om det behövs.

Han tror inte att det blir problem att hitta 5 000 motiverade unga för att göra värnplikten.

– Försvarsviljan är bra. Det är hög kvalitet på dem som kommer in. De ställer höga krav, men är väldigt motiverade, säger Bydén.

Att antalet värnpliktiga skulle öka låg i korten. Den så kallade värnpliktsutredningen pekade på behov av upptrappning från 2020. De flesta partier vill också se fler värnpliktiga. Till exempel vill både M och S öka till 8 000 på sikt.

Cybersoldater utbildas

Nytt är också att nästa år startas ett pilotprojekt, som innebär att omkring 30 värnpliktiga ska utbildas till cybersoldater.

– De ska i första hand skydda våra egna system, säger han.

De som väljs ut för den nya utbildningen måste ha en viss kompetens på området redan från början.

– Men sedan kommer vi att höja dem till en helt annan nivå kopplat till våra system, säger Bydén.

I sitt tal på Folk och försvars konferens i Sälen beskrev Micael Bydén läget i försvarsmakten i ljusa ordalag.

– Vi mår rätt bra. Vi löser de uppgifter vi är ålagda, säger han.

”Fastnar inte”

De främsta utmaningarna i dag är, enligt Micael Bydén, rekryteringsbehov och investeringar i försvarsmateriel.

– Men vi fastnar inte där, säger han.

Han syftar på att Försvarsmakten tar nya initiativ för att förstärka försvarsförmågan samtidigt som man försöker lösa utmaningarna. Den utökade värnplikten och cybersoldaterna är två exempel.

Ett annat är att överbefälhavaren nu tar beslut om att tillföra luftvärnsrobotar till Sveriges två brigader och stridsgruppen på Gotland. Det handlar robotsystem 70/90 med tillhörande personal.

– I det läge vi har måste vi öka luftförsvarsförmågan, säger Bydén.

Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman välkomnar det beslutet.

– Detta är ett fungerande vapensystem som fungerar. Och som är betalt. Sådant älskar vi Liberaler, säger han.

Mer pengar på sikt

Med riksdagens budgetbeslut i december så får överbefälhavaren de pengar han begärt för i år och nästa år.

– Nu kan vi fortsätta resan mot de ambitioner som är satta till utgången av 2020, säger Bydén.

– Det innebär också att vi kan bädda för att inte tappa förmåga efter 2020.

Men riksdagen ska nästa år fatta beslut om en ny försvarspolitisk inriktning för 2021-2025. En fortsatt höjning av försvarsförmågan från 2021 kräver mer pengar.

Micael Bydén återupprepar sitt önskemål om mer långsiktighet i försvarspolitiken och försvarets finansiering.

– Det skulle göra att jag har handlingsfriheten att agera, jag kan förändra min planering själv när det behövs när något händer, säger Bydén.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer