Håkan Edström, militärstrategisk forskare vid Försvarshögskolan. Foto: Försvarshögskolan/Santecrus/TTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Forskare vid Försvarshögskolan: ”Olycklig politisk kohandel”

Publicerad

Beskedet att de borgerliga partierna lämnar uppgörelsen i Försvarsberedningen skapar osäkerhet för Försvarsmakten.
– Den politiska kohandeln blir olycklig, säger Håkan Edström, militärstrategisk forskare vid Försvarshögskolan och tillägger att det förhindrar en militärstrategisk diskussion.

På fredagsförmiddagen kallade M, L, C och KD till presskonferens i riksdagshuset. De meddelade att de lämnar den politiska uppgörelsen om försvarsbudgeten 2021 till 2025.

Håkan Edström vid Försvarshögskolan skräder inte orden när han kommenterar beskedet.

– Den politiska kohandeln blir olycklig.

Han fortsätter:

– På kort sikt skapar det osäkerhet för Försvarsmakten. Det kan handla om personalförsörjning, vapensystem och deltagande i andra länders övningsverksamheter. Allt sådant blir förknippat med den ekonomiska osäkerheten.

Han anser att den försvarspolitiska diskussionen i Sverige har haft fel fokus.

– Man pratar om beräkningsprinciper och om absoluta tal. Men resten då? Det här är bara Potemkinkulisser för en riktig militärstrategisk diskussion.

– Det som jag tror är viktigare än att se absoluta tal är att se hur pengarna ska användas och till vad? Ska det vara någon skillnad mellan försvarsgrenarna? Hur ska de fördelas mellan vapensystem och förband?

Försvarsberedningens Daniel Bäckström (C), Hans Wallmark (M) Beatrice Ask (M), Mikael Oscarsson (KD), Karin Enström (M), Allan Widman (L) i riksdagen den 10 maj 2019. Foto: Naina Helèn Jåma / TT

Natofrågan splittrar

Det är synen på ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen Nato som bidrar till oenigheten, anser Håkan Edström.

De fyra borgerliga partierna är positiva till att Sverige blir medlem.

Nato kräver av sina medlemsländer att de ska avställa två procent av sin bruttonationalprodukt (BNP) till försvarskostnader.

Men de rödgröna, som är emot ett svenskt Natomedlemskap, vill inte koppla den svenska försvarsbudgeten till procent av BNP.

– Som jag förstår det är det Socialdemokraterna som har blivit skeptiska till att knyta försvarsbudgeten till BNP. Då blir den beroende av samhällsutvecklingen i stort. Det blir en logisk koppling till Natos beräkningsmetod med en viss procentsats av bruttonationalprodukten, säger Håkan Edström.

– Partierna som är Natovänliga kan däremot se en poäng i att koppla den svenska försvarsbudgeten till Natos beräkningsmodell.

Försvarsberedningen och dess ordförande Björn von Sydow (S), i mitten, presenterar rapporten Motståndskraft. Frv Mikael Oscarsson (KD), Beatrice Ask (M), Åsa Lindestam (S), Björn von Sydow (S), Anders Schröder (MP) och Kenneth G Forslund (S) i december 2017. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

”Naivt”

Det brukar beskrivas att det historiskt varit bred enighet i den politiskt tillsatta Försvarsberedningen som avgör inriktningen av svensk säkerhetspolitik och utformningen av det militära försvaret. Men Håkan Edström tvivlar på att det varit bred enighet.

– Jag skulle vilja påstå att det är naivt att tro det funnits en gemensam linje. Om det inte funnits en ideologisk skillnad då hade det inte funnits olika partier.

– De rödgröna och SD förordar en alliansfrihet. På något sätt måste den här synen få konsekvenser för den praktiska politikens utförande, säger Håkan Edström.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer