Svensk kriminalvård använder i dag fotbojor vars enda tekniska funktion är att avgöra om och när personen befinner sig i bostaden. Men till hösten kommer Kriminalvården att testa fotbojor med gps, vilket innebär att det går att följa bärarens spår när denne lämnar bostaden.

Tekniken har funnits ett par år, men har tidigare inte varit tillräckligt utvecklad för att vara aktuell i Sverige.

-Vi är åtminstone beredda att titta på den och se vilken nytta vi kan ha av den, säger Kjell Carlsson, Kriminalvårdens verksamhetsutvecklare.

Större risker

Enligt Carlsson kan den bättre och mer heltäckande bevakningen göra att Kriminalvården kommer att kunna ta större risker i bedömningen av vilka som får avtjäna sina straff utanför anstalt.

-För att uttrycka det väldigt platt och enkelt: Att våga släppa ut personer som man tidigare inte vågat släppa ut, eftersom man ansåg sig ha för dålig kontroll helt enkelt.

Carlsson förklarar att i Kriminalvårdens utslussningsverksamhet görs det en riskbedömning i varje enskilt fall, där det även vägs in vilken övervakningsförmåga tekniken har. Med den nya och bättre tekniken förändras bedömningsgrunden.

Försiktig utvidgning

-Men det kommer inte handla om att släppa ut kreti och pleti och blodtörstiga mördare eller liknade. Utan det blir i så fall en försiktig utvidgning av verksamheten. Det handlar inte om att tömma fängelserna på något sätt, konstaterar Carlsson.

-Vad det handlar om i slutändan är att fler ska få ett alternativ till fängelsestraff.

Han tror dock inte att gps-fotbojan kommer att ersätta den nuvarande, som i dagsläget används av runt 600 personer.

-Där har vi ju redan gjort bedömningen att vi kan verkställa deras straff utanför anstalt utan att ha den bättre teknologin till hands. Eftersom den teknologin vi redan använder är billigare och enklare kommer vi att fortsätta använda den på de grupperna.

TT