Ett slutbetyg kan vara avgörande för var man hamnar i livet. Och SVT:s granskning visar mycket stora skillnader mellan skolor, på hur man förhåller sig till resultaten på nationella prov.
Många skolor ser man till att slutbetygen totalt ligger på ungefär samma nivå som resultaten på nationella prov. Det är ju enligt Skolverket huvudsyftet med proven- att möjliggöra en likvärdig bedömning och betygssättning.
SVT:s granskning handlar om 355.000 Nationella prov från gymnasier i hela landet förra våren.
”Det finns incitament”
I grundskolan är det små skillnader, på gymnasiet ligger friskolor högre. I svenska och engelska ligger friskolor ett par procentenheter högre. I många stora mattekurser är det 10 procentenheter fler elever i friskolorna som fått högre betyg än provresultaten. Skolverket har tidigare sett samma tendens.
Vi har detaljstuderat matteproven för samtliga gymnasieskolor, och räknat andel elever som fått högre betyg minus de som fått lägre betyg, till en ”snällbetygskvot”.
Av de 50 skolor som toppar den listan i landet är 32 friskolor.
Väljer man bara lite större skolenheter kvarstår bilden. 17 av 29 är friskolor.
– Det är klart det finns incitament i dag att skolan vill visa upp betyg för att locka elever, säger avdelningschefen Karin Hector-Stahre på skolverket.
Har uppmärksammat problemet
I undersökningen finns ett antal skolor där samtliga elever i en gymnasiekurs fått bättre betyg än sina provresultat. Elajo Technical center i Oskarshamn, Plusgymnaiset i Jönköping och Kalmar.
Vi hittar skolor där 70 – 90 procent elever i flera olika ämnen och kurser får bättre betyg. Det gäller friskolorna Nacka enskilda gymnasium, Drottning blankas gymnasium i Lund, och kommunala Välkomnaskolan i Gällivare – den skola som toppar listan.
Och det finns friskoleföretag som har flera skolor på topplistan över ”snällkvoter”. Thorens business school. Plusgymnasiet och Jensen gymnasier.
Rektorn för plusgymnasiet i Kalmar, Michael Grenstadius, erkänner problemet, och menar att man jobbar för att minska skillnaden.
– Vi har uppmärksamma detta och ser allvarligt på det.
Elever har svårt att visa vad de kan
Han vill dock inte medge att betygen är för snälla, eller generösa, det är istället så att just deras elever blir nervösa vid proven, och presterar sämre där än sina kunskaper.
– Vår analys är att våra elever inte lyckas visa vad som kan på proven – det skall vi jobba med.
Liknande resonemang hörs vi från andra skolor med mycket hög andel elever med högre betyg än sina provresultat. Biträdande verksamhetschef för samtliga Jensen gymnasier, Sofia Taflin, tror att just deras elever har extra svårt för prov.
– Vi har pedagoger som är bra på att individanpassa undervisningen. Men det har man inget för på ett standardiserat prov, säger hon till SVT.
Eleverna vi träffar på skolan talar samtidigt glatt om Jensens rykte som skola där det är lätt att få bra betyg.
– Att man inte behöver jobba så hårt, för att få bra betyg här, men det stämmer bara delvis, säger, Micaela Apeltjärn som går andra året.
– Det är nog lite lätt att få bra betyg här, säger Emma Möller.
Ska inte kunna sänka betygen
Eleverna berättar att de fått höra att nationella proven bara kan höja deras betyg – aldrig sänka dem. Det har deras lärare sagt.
– Så får det inte vara. Självklart skall man kunna sänka också, säger Sofa Taflin.
Flera Jensenskolor och Plusgymnasier har nyligen granskats av skolinspektionen. Men just punkten ”bedömning och betyg” har man lämnat utan anmärkning. Något utpekade chefer gärna framhåller.
– Vi har haft bra dialog med skolinspektionen säger Sofia Taflin på Jensen.
”Betygsättning är myndighetsutövning”
Men regelverket säger faktiskt inget i dag om hur mycket man får avvika. Har man inget bibliotek, kan myndigheter hota med viten. Men upptäcker man uppseendeväckande avvikelser i betyg finns sällan möjlighet att vidta åtgärder.
– Som regelverket är skrivet i dag kan vi nästan aldrig slå ner och sätta en formell anmärkning eller kräva vite för dålig betygssättning, säger Helena Olivestam Torold, undervisningsråd på Skolinspektionen.
Skolverket poängterar att även kommunala skolor i dag har hård konkurrens om elever. Och man menar att det – oavsett huvudman – i dag är möjligt att sätta glädjebetyg eller snällbetyg, utan att det blir sanktioner.
– Ja det är ganska riskfritt eftersom det inte finns reglerat hur relationen mellan betyg och prov får se ut, det finns inget att inspektera mot, Säger Karin Hector-Stahre.
Men på Jensen tillbakavisar verksamhetschefen tanken på att det är kravet på vinst som gör att friskolor generellt ligger lite högre i statistiken.
– Betygsättning är faktiskt myndighetsutövning, det får aldrig bli Business, säger Sofia Taflin.