Mathias Anderssons hemmagjorda glass. Foto: SVT

Glass med 4 eller 15 ingredienser

Uppdaterad
Publicerad

Vi har jämfört 25 olika vaniljglassar. De kostar från 5,45 per liter till 97,00 kronor. De dyraste innehåller 5 olika ingredienser, medan andra billigare sorter har upp till 15 ingredienser.

Mathias Andersson gör en egen glass med glassmaskin. Han har 4 ingredienser, det går på ett kick och den smakar verkligen som en gräddig vaniljglass ska göra. Varför är det då så många ingredienser i de flesta andra glasspaket?

Mats-Eric Nilsson är matjournalist och har granskat vaniljglass.

– Det enklaste svaret är att man vill göra det billigt och då väljer man bort dyr grädde och dyr vanilj, svarar Mats-Eric Nilsson. Dessutom pumpar man i luft för att få en stor volym. Du köper ju tyvärr glassen per liter och inte per kg. Sedan är den gjord för att kunna skopas direkt ur frysen. En riktig glass måste du ha framme kanske en kvart innan, för den är hårdare.

Vanilj i olika fomer

De billigaste glassarna har ingen vanilj i sig, utan enbart vaniljarom – ett ämne som ska föreställa vanilj. Står det ”naturligt vaniljarom” så måste det till åtminstone 95 % ha utvunnits ur vanilj. De billigaste vaniljaromerna gör man syntetiskt ur petrokemiska produkter. Sedan kan man göra vaniljarom eller vanillin från granved och det är lite dyrare.

– Det är intressant att glass kan kallas vaniljglass när den inte innehåller vanilj, påpekar Mats-Eric.

Några glassar innehåller palmolja och vatten. Vad gör de i glassen?

– Det behövs ju något fett i en glass och tar man bort dyr grädde och mjölk, så ersätter man det ibland med billig palmolja och vatten och då behövs andra ämnen för att det ska hålla ihop och bli rätt konsistens, förklarar Mats-Eric Nilsson. 

Den billigaste glassen kostar 5.20 för en liter. Fascinerande billigt, konstaterar Mats-Eric, men också väldigt långt från ett glassrecept.

– Gränsen för att få kalla det för gräddglass är att det ska vara mjölkråvara som är mer än 5 %, och det är ju väldigt lågt satt om man jämför med ett riktigt glassrecept.

GB Glass svarar

– Jag gjorde egen glass och då hade jag 4 ingredienser i en vaniljglass, men om man tittar på er innehållsföreteckning så har ni många fler ingredienser, påpekar Mathias Andersson. Varför då?    

– Vi har ju också glass som vi tillverkar med de här enkla ingredienserna, svarar Dominika Hagborg, Marknadschef hos GB Glace. Glass är väldigt känslig för transporter och långa förvaringstider.

– Alla ingredienser i våra glassar har en funktion, och det är att se till att glassen håller sig vid lagring och att den kan transporteras hem till konsumenten, fortsätter hon.

Leta efter riktig glass

Glasstillverkarna följer reglerna som finns, och det står ju på förpackningen vad den innehåller. Även om det inte är helt enkelt att förstå vad alla ingredienser egentligen är. Vill du vara helt säker på att få riktig, äkta glass får du göra den själv, eller leta lite i butikerna.

Tips: Titta på hur mycket glassen väger. Skulle glass ha ett jämförpris per kg, skulle inte skillnaden vara lika stor på billig och dyr glass, eftersom den billigare innehåller mycket mer luft.

Glass i stora lass

Ordet glass kommer från franskans glace och betyder is.

Kom till Sverige på 1700-talet. Då fanns ett recept i Cajsa Wargs kokbok. På 1930-talet började Mjölkcentralen tillverka glass, och 1935 lanserades första glasspinnen.

Den varma sommaren 1955 fick glassen sitt riktiga genombrott. Tillverkningen ökade med 50%.

Gamla premiärministern Margret Thatcher sägs vara medskyldig till att vi äter glass med en massa luft i. Som ung kemist ska hon ha arbetat med att utveckla nya sätt att pumpa in luft i glassen för att göra tillverkningen mer lönsam.

Det finns ingen gräns för hur mycket luft tillverkaren får pumpa in i glassen för att öka volymen. Luft gör att den ska gå att skopa ur snabbare, och vara mjukare och lättare att ta direkt ur frysen.

1965 åt vi 6,4 liter glass per person och år. 2012 var samma siffra 9,5 l.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.