Gråsparven gör comeback i fågelräkning

Publicerad

Den ibland illa omtyckta gråsparven — ibland kallad ”luftens råtta” — gör comeback efter att ha minskat i antal sedan efterkrigstiden. Gråsparven hamnar på tionde plats på topplistan i årets fågelräkning.

Ända in en bit på 2000-talet minskade gråsparven kraftigt i hela Nord- och Västeuropa, utan att någon förklaring kunde hittas. Allvarligast var minskningen för gråsparven på Brittiska öarna.

– Nu har den en liten renässans, den har ökat i mätningarna de senaste åren. Det verkar finnas ett litet trendbrott, och det ser vi som positivt. Det är ytterst få andra fåglar som lever så nära människan som gråsparven, och har det varit något i miljön som har påverkat den negativt tidigare så kan det potentiellt har varit negativt för oss också, säger Anders Wirdheim på Sveriges Ornitologiska Förening.

Gråsiskan är annars den fågel som bryter mönstret i årets fågelräkning, där ett väldigt kraftigt inflöde av gråsiskor österifrån noteras. Generellt har det varit färre fåglar vid matningsborden i år än i snitt de senaste tolv åren.

– Vi tror att det har att göra med att vi haft milt väder i södra Sverige, fåglarna hittar då mat ute i naturen. Men det kan också vara en generell minskning av fåglarna då många hade en väldigt dålig häckningssäsong i somras beroende på att det var kyligt och blött, säger Anders Wirdheim.

En nyhet i årets räkning var den app som lanserades för att registrera observationerna. Klockan 18 på måndagskvällen var sista chansen att räkna fåglar vid matningsbordet, men veckan ut kan man lämna in rapporter till Sveriges Ornitologiska Förening.

Fakta: Topplistan för vinterfåglar i Sverige 2018

Visa

1. Talgoxe

2. Blåmes

3. Gråsiska

4. Pilfink

5. Domherre

6. Skata

7. Koltrast

8. Kaja

9. Grönfink

10. Gråsparv

Källa: Vinterfåglar inpå knuten 2018

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer