Foto: Science Photo Library

Grönt ljus för NFC att testa ansiktsigenkänning

Publicerad

Polisens rättsavdelning ger nu grönt ljus för Nationellt forensiskt centrum, NFC att testa ansiktsigenkänningsteknik på verkligt material. Under våren drar ett skarpt pilotprojekt igång.

Snart kan svensk polis med hjälp av ansiktsigenkänningsteknik identifiera ansikten i bilder på okända gärningsmän mot signalementregistret. Efter en rättsanalys gjord av polisen rättsavdelning får nu Nationellt forensiskt centrum, NFC grönt ljus att genomföra en skarp pilot på verkligt material med egeninköpt teknik.

– Jag hoppas att piloten ska kunna ge oss spännande resultat. Dels vill vi se om den funkar i sig och också få en uppfattning om hur många sökningar polisen förväntar sig, säger Elisabet Leitet som är forensiker på NFC.

Både automatiskt och manuellt

Verksamheten kommer att fungera på liknande sätt som för fingeravtrycks- och DNA-registren, där NFC utför sökningar av spår på uppdrag av utredare.

Verkliga bilder på okända gärningsmän från brottsplatser kommer att sökas med hjälp av ansiktsigenkänningssystemet mot bilder i signalementsregistret. Systemet kommer sedan att leverera en söklista med de bästa matchningarna. Listan granskas sedan i sin tur av forensiker som gör en sammantagen bedömning om den innehåller en potentiell kandidat eller inte.

– Det här kan spara extremt mycket tid och jag hoppas att det ska leda till att öka brottsuppklaringen på sikt, säger Elisabet Leitet.

Krävs samråd med Datainspektionen

Piloten kommer att pågå under april, maj och juni och förhoppningen är att kunna införa automatisk ansiktsigenkänning för sökningar mot signalementsregistret i den löpande verksamheten på NFC under hösten 2019. Innan dess krävs det dock samråd med Datainspektionen.

– Jag vill att verksamheten ska gå till på ett så etiskt och korrekt sätt som möjligt så om det är något som vi missat hoppas jag att Datainspektionen fångar upp det, säger Elisabet.

Signalementsregistret

Visa

I signalementsregistret finns digitala ansiktsbilder på daktade personer inlagda sedan 2015. Idag består registret av runt 50 000 sökbara bilder och det ökar med cirka 10 000 poster per år. Personer kan daktas när de häktas misstänkta för brott, eller under vissa förutsättningar vid anhållan. Uppgifter gallras från signalementsregistret när de gallras från misstanke- och belastningsregistret.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer