Häleri – äldsta formen av organiserad brottslighet

Uppdaterad
Publicerad

”Den organiserade brottslighetens möte med den legala marknaden.” -För att man ska tjäna pengar på att stjäla 150 dunjackor måste någon köpa dem, säger Lars Korsell på Brottsförebyggande rådet (Brå).

Lars Korsell, forskare på Brå, har tillsammans med kollegan Linda Källman skrivit rapporten ”Häleri” , som just har underrubriken ”den organiserade brottslighetens möte med den legala marknaden.”

-Ingen blir rik på att bara sälja till vänner och bekanta, säger Lars Korsell.

Sin egen hälare

Köp- och säljsajterna på nätet har visserligen gjort det möjligt för tjuven att i mindre skala vara sin egen hälare men oftast krävs fortfarande en person med kontakter in i det legala näringslivet.

-Häleri är ett centralt brott för den organiserade brottsligheten, säger han.

Om man har ett ton mjöl som man stulit från en lastbil så måste det ut till bagerier. Om man har 20 ton koppar måste den till ut på skrotmarknaden. Motsvarande gäller datorkomponenter – för att inte tala om färska livsmedel.

-Då räcker det knappast med småannonser på nätet, resonerar Lars Korsell.

Sälja långt bort

Dessutom vill man helst att stulna varor ska säljas långt bort från platsen för stölden.

-Båtar och båtmotorer stulna på Västkusten säljs på Ostkusten, båtar stulna på Ostkusten säljs i Baltikum, säger Lars Korsell.

Då krävs det en del organisation.

-Hälarens affärsidé är att lösa tjuvens problem, står det i en text på BRÅ:s webbsida.

Där kallas häleri den äldsta formen av organiserad brottslighet, som sker diskret och ganska stillsamt.

-Hälaren har en fot i den organiserade brottsligheten och en fot i det legala näringslivet, säger Lars Korsell, som konstaterar att det forskas påfallande lite om denna typ av brott som spelar en så stor roll i den illegala ekonomin.

Förstått eller borde ha förstått

Det är viktigt att skilja på häleri å ena sidan och att, å andra sidan, ha köpt stöldgods i god tro.

När det gäller häleri finns, enligt lagen, i tre grader: grovt häleri, häleri och häleriförseelse.

I det nu aktuella fallet i Göteborg med kvinnorna som köpt stulna barnkläder och leksaker för tiotusentals kronor, handlar det om häleri eller häleriförseelse.

-För ett häleri så ska jag påvisa att de har förstått att det här har varit fråga om stöldgods, och för en häleriförseelse att de borde ha förstått. Enkelt uttryckt så är det så, förklarar kammaråklagare Johan Udén.

Man kan säga att vid häleriförseelse handlar det om ett slags underlåtelse eller slarv. För rubriceringen häleri ska medvetenheten och uppsåtet vara större.

God tro- vad är det?

Begreppet ”god tro” används när man ska avgöra om någon har rätt att behålla något som visar sig vara stulet.

Tidigare talade man ofta om att man köpt något i ”god tro” och att man därför skulle få behålla varan även om den var stulen.

Sedan lagen ändrades 2003 är det inte så längre.

Nu är köparen ansvarig för att det inte är stöldgods som han eller hon köper.

Det är numera mycket svårare att kunna hänvisa till ”god tro” när man köpt något som visar sig vara stulet.

”God tro” är det, enligt lagen, bara om man ”inte borde ha misstänkt” att den som säljer saknade rätt till egendomen.

Kolla säljaren

Om man inte vill riskera att köpa stöldgods är det alltså säkrast att kolla upp säljaren och varan.

-Man ska be att få se säljarens legitimation för att vara säker på att man har att göra med den som han eller hon utger sig för att vara, säger Jan-Peter Alm, säkerhetsinformatör på Svenska stöldskyddsföreningen.

Dessutom ska man helst begära att få se originalkvittot, påpekar Jan-Peter Alm. På så vis kan man se att varan till exempel inte är stulen.

Vissa typer av varor finns för övrigt i register där man kan se vem som är den laglige ägaren. Det gäller till exempel båtar och vissa kameror.

Jan-Peter Alm medger dock att det kan vara svårt att kontrollera ägare och vara när man köper på nätet och får varan sig tillskickad.

Behålla varan?

Ett av syftena med lagändringen 2003 var att minska häleribrotten och minska tillflödet av stöldgods till den legala marknaden.

Därför är det – till skillnad mot tidigare – inte helt säkert att man får behålla varan även om man kan visa att man köpt den i god tro.

Den bestulne ägaren har rätt att få tillbaka varan om han kräver det inom ett halvår.

Örjan Magnusson

orjan.magnusson@svt.se

God tro

Så säger lagen om god tro:

2 §

”En förvärvare skall anses ha varit i god tro endast om det är sannolikt att egendomens beskaffenhet, de förhållanden under vilka den utbjöds och omständigheterna i övrigt var sådana att han inte borde ha misstänkt att överlåtaren saknade rätt att förfoga över egendomen.”

Lag (2003:161)

Svensk författningssamling

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.