I augusti 2018 tillsattes en utredning om beredskapen inom hälso- och sjukvården inför och vid allvarliga händelser. Bakgrunden var bland annat den förändrade hotbilden när det gäller terrorattentat samt hälsohot i form av smittsamma sjukdomar.

Utredningen fick särskild aktualitet i samband med coronautbrottet och den uppmärksammade bristen på skyddsutrustning till vårdpersonal. Tre år senare lämnar regeringens särskilda utredare Åsa Kullgren nu slutbetänkandet till socialminister Lena Hallengren.

”Skäl att införa en skyldighet”

Kullgren säger att den svenska sjukvårdens krisberedskap behöver bli bättre, vilket hon konstaterat i tidigare delbetänkanden. Därför föreslår utredaren att ett nytt system införs som ska tydliggöra vad som gäller när vården hamnar i en situation då resurserna inte räcker till.

– Det finns skäl att införa en skyldighet att hjälpa varandra, regioner och kommuner, i en situation som skulle bli av allvarligt slag.

Syftet med systemet är att utjämna stora skillnader i kommunernas och regionernas förutsättningar att kunna bedriva vård som inte kan anstå i en kris.

Förstärkt utbildning

För att bygga en god beredskap är tillgången på sjukvårdsprodukter och utbildad personal helt nödvändig, säger Åsa Kullgren. I ljuset av det föreslår utredningen att katastrofmedicin införs som en obligatorisk del i utbildningen för läkare och sjuksköterskor, vilket inte är fallet i dag.

Enligt Lena Hallengren är ambitionen att analysera och skyndsamt ta förslagen vidare.

– Vi ser att samhällets förmåga att hantera kriser behöver förbättras. Ytterst handlar det om att ha beredskap inför en krigssituation, säger Hallengren.

I ett delbetänkande som presenterades i mars 2021 föreslog utredningen bland annat en ny lag som reglerar vilka sjukvårdsprodukter som ska beredskapslagras för att klara kriser och krig och krav på lager av läkemedel och andra sjukvårdsprodukter för den offentligfinansierade sjukvården.