Halloweenkostymer kritiseras för rasism

Uppdaterad
Publicerad

Halloween närmar sig och det är många som letar efter maskeradkostymer. Men flera kostymer kritiseras nu för att vara rasistiska och kränkande.

På den svenska maskeradkedjan Buttericks finns dräkter som låter köparen klä ut sig till arab, indianflicka, kines och skotte – med stereotypa attribut som karaktäriserar de olika nationaliteterna. Rättviseförmedlingens ordförande Seher Yilmaz menar att kostymerna är kränkande.

– De här kostymerna är något vi kan klä ut oss till, det är som att säga att det är något avvikande som inte tillhör inte det normala utan bara till en maskerad. Då kommer det att ta längre tid för mig som ser ut så här och andra som har en annan bakgrund, kultur eller trosuppfattning att få bli en del av det normala eftersom man fortsätter att säga att vi är något avvikande, säger hon.

Kostymerna för män och kvinnor skiljer sig också till stor del åt – speciellt när de kommer till att klä ut sig till ett yrke. Mannens dräkt ser ut som man gör på riktigt, medan kvinnan är betydligt mer lättklädd.

– Är man kvinna så ska man vara sexig, medan om man är man så får man vara som man är. Och det förstärks ytterligare när man tittar på kostymer som är lika, till exempel någon som jobbar inom vården. Mannen får då ha lång rock och lite blodstänk medan kvinnan då tappar alla sina kläder, säger Seher Yilmaz.

”Bärarens ansvar”

Buttericks vd Bengt Olander ser inte dräkterna som ett problem.

– Det är till bärarens ansvar att dräkten för fram på ett ansvarsfullt sätt. Naturligtvis så väljer vi bort många dräkter som inte är passande, som till exempel nazistkostymer.

Maskeraddräkter kan även väcka anstöt på andra sätt. På den amerikanska marknaden finns en kostym som liknar de skyddsdräkter som används vid vård av ebolasjuka – något som av företaget bakom kostymen beskriver som ”trendigt”.

– Den skulle vi till exempel aldrig ta in i vårt sortiment, säger Bengt Olander.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.