Foto: TT

Här är skadorna som ökar i skidbacken

Uppdaterad
Publicerad

Nya skidor, nya brädor, nya åkstilar, bättre preparerade backar. Det är mycket som förändrats för utförsåkare om man ser över längre tid. Benbrotten har blivit färre, samtidigt som knäskadorna nu utgör en tredjedel av alla skador, visar statistik som SVT Nyheter tagit del av.

Ungefär 11.000 skador sker varje år vid utförsåkning, enligt uppgifter från Socialstyrelsen, liftägarnas organisation SLAO och Myndigheten för Samhällssskydd och Beredskap, MSB.

Och det verkar nu som att de som i dag ramlar i skidbacken och skadar sig får lite annorlunda skador jämfört med hur det såg ut för 20-30 år sedan.

Skidåkartummen blir vanlig

De vanliga benbrotten har enligt denna statistik blivit färre, medan istället knäskadorna nu är en tredjedel av alla fall. Det beror ofta på att skidan skurit fast och knät vridits på ett rätt våldsamt sätt.

Men hela 15 procent av fallen är så kallad skidåkartumme. Om åkaren faller med handen i stavöglan kan ledbandet vid tummens bas fara illa.

Ungefär en tiondel av alla skador handlar om axlarna, oftast för att skidåkaren kraschat med armen utsträckt, eller fallit på sin axel. Och en tiondel är huvudskadorna, framför allt hjärnskakning.

Det här är en bild läkare kan känna igen. Thomas Marnéus är överläkare och ortoped vid Mora sjukhus, och jobbar också en hel del tid på sjukstugan i Sälen. I högsäsong blir det mycket att göra, säger han, och berättar om natten till nyårsafton i fjol.

– Vi hade åtta operationer! Det var någon enstaka äldre med en höft, men sedan var det högenergiskador från skidåkning. Och någon trafikskada.

”Många hoppar mer”

Under ett helt år brukar det vara ett 30-tal operationer av brutna underben. Med 15 till 20 års erfarenhet kan han säga att skadorna är av lite annan typ än för tio år sedan.

– För tio år sedan åkte många snowblades, korta skidor utan säkerhetsbindning. I dag åker många fortare och hoppar mer.

Däremot håller han inte med om att antalet ”vanliga” benbrott skulle ha minskat. Men det är mer frakturer i leder, fotleder och knän. Höftskador på unga vuxna, ”sånt som vi nästan inte såg alls tidigare!”

– Jag tror att det beror på att folk åker i högre fart och hoppar mer. Om man hoppar i ett konstgjort gupp så finns det ju ett särskilt område där man helst ska landa. Kommer man lite för fort eller lite för långsamt så kan det bli en väldigt hård smäll och skadorna kan bli väldigt fula, säger han.

Marnéus tycker att folk verkar åka mer våghalsigt och mer i skogen, där man riskerar att köra in i ett träd. Men det finns en annan sak som han och kollegerna tycker betyder mycket för skadebilden, och det är vädret och underlaget.

– Om man har hårda och isiga backar gör man naturligtvis illa sig om man ramlar. Om det har snöat väldigt mycket och man inte hinner pista så blir det väldigt tungt att åka. Då får vi väldigt mycket våldsamt vridna knän.

”Låt inte baren ärva”

Thomas Marnéus tycker att föräldrar måste vara noga med barnens utrustning:

– Det är dyrt att åka till fjällen med barn, men man ska inte låta ett barn låna eller ärva från äldre syskon som är längre eller tyngre, säger han.

För många har för långa skidor eller för hårt spända bindningar. Ett annat problem kan vara att man har för stora pjäxor, något som kan leda till otroligt besvärliga vridmoment i knät, enligt Marnéus:

–Det är väldigt vanligt med brott på underbenet hos barn, vi har väl 300 fall om året i Sälen. Men de behöver oftast inte opereras. Vi har ju naturen med oss – eftersom barn växer kan man tåla vissa felställningar i benet. De rätar ju ut sig när barnet växer, inom vissa gränser. Bara man kontrollerar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer