Det är en dröm och en vision som förverkligas för John Higson, som själv bor i Hornstull och älskar sin stadsdel. Han och Marie Eriksson har tagit initiativ till projektet, men det bygger på engagemang från invånarna i området.

Därav namnet 100 Hus på taket. Från början var boende från 100 hus involverade, men nu är nästan 300 hus med.

-Det här är en kärleksförklaring till Hornstull, säger John Higson som tidigare dragit igång flera andra projekt i området, som marknaden Street och den stora gatuloppis som äger rum en gång om året.

Den 24 november invigdes 100 Hus på taket. Här ska bland annat finnas en restaurang, en vinterträdgård och en stadsodling med blommor och köksväxter. Samt ett pyttelitet ”hotell” med ett enda rum – en energieffektiv friggebod med solfångare på taket.

En levande miljöutställning

Allt är byggt med det senaste inom klimatsmart teknik. Den stora byggnaden med det rundade taket är i själva verket en levande utställning för 35 olika miljöteknikföretag.

Här inryms restaurang och även ett ”experimentkök” för områdets invånare, där de ska kunna laga mat med lokala råvaror. Men den ska också kunna användas i andra sammanhang.

John visar runt i byggnaden. De höga träbågarna som bär upp konstruktionen är gjorda av restmaterial från träindustrin och dagsljuset utnyttjas genom en kupol med ett prisma.

En värmeväxlare transporterar in varm luft från tunnelbanan nedanför och skickar ut den när den kylts av, i fönstren sitter solpaneler och så vidare.

Designad efter tekniken

-Byggnaden är designad efter miljötekniken i stället för tvärtom. Annars är det vanligt att man först ritar byggnaden och sedan tar in miljöteknik, säger John Higson.

På takets utsida sitter ett material som renar luften från kväveoxid. John förklarar att när kväveoxiden kommer i kontakt med taket neutraliseras den för att sedan sköljas bort av regnet.

-Om alla hus i Stockholm hade sådana tak skulle vi ha betyligt mindre problem med luftföroreningar i stan, säger han.

Nästan enbart småföretag är med i 100 Hus-projektet. De små har svårt att sälja in sin miljöteknik till de stora byggbolagen. Här får de en möjlighet att visa upp sina produkter.

-Byggbranschen är konservativ och inte så intresserad av att bygga med miljöteknik. Politikerna skulle nog vilja att det gjordes mer, men vet ofta inte hur det ska gå till, säger John Higson.

Sist in i projektet kommer konstnärerna, som ska bidra med utsmyckning och samtidigt illustrera och kommunicera vad den gröna tekniken handlar om.

Utanför den 310 kvadratmeter stora byggnaden sticker ett litet vindraftverk upp. Det är tystgående för att inte störa omgivningen. Runt det lilla enrumshotellet står lådor för växtodling och på en betongvägg testodlas vintergröna växter.

”Människor en bortslösad resurs”

Om några år ska hela experimentet försvinna och återuppstå någon annanstans, med ny miljöteknik. Tunnelbanestationens betongskal ska, enligt önskemål från de boende i området, helt kläs in i grön växtlighet – därför måste man testa vilka växter som kan användas.

Odlingarna ska också expandera utanför terrassen och fortsätta upp i parken runt Högalidskyrkan där de ska skötas av områdets invånare. Befolkningens engagemang är ett nyckelbegrepp för John Higson – det är själva förutsättningen för att projekten ska kunna leva.

-Människor är vår största bortslösade resurs, säger han.

Fler länder vill ta efter

100 Hus har också uppmärksammats utomlands. Hong Kong tittar på möjligheten att starta sitt eget projekt i samma anda. Regeringsrepresentanter därifrån har varit på studiebesök och John har varit inbjuden till Hong Kong flera gånger. Han ska dit igen i början av december. Även i Indonesien har idéerna från Hornstull väckt intresse.

-Det handlar om ett stort ekoprojekt på ön Lombok. Man vill att den lokala befolkningen ska bli involverad i turismen och man vill undvika miljöförstöring. Även i Kina finns intresse, dit har jag också varit inbjuden, säger John Higson.

Maria Holmin

maria.holmin@svt.se