Valstugor, partisympatiundersökningar och partiledardebatter. Inför valet handlar mycket om att välja parti. Men det finns en stor grupp invånare som ofta är osynliga i rapporteringen om partisympatiundersökningar – de som inte röstar alls. I förra riksdagsvalet handlade det om 14,6 procent av de röstberättigade invånarna i Västra Götaland – men på flera håll i länet är andelen som inte röstar betydligt högre än så.
I exempelvis Hässleholmen-Alnen i Borås och i norra Biskopsgården i Göteborg var det 44 procent som inte röstade i förra riksdagsvalet. Allra lägst valdeltagande var det i västra Gårdsten, där nästan varannan röstberättigad, 48 procent, lät bli att rösta.
Risk inför valet
– Det är ett uttryck för ekonomisk och social utsatthet och för att man inte är lika integrerad. Valdeltagandet går hand i hand med andra ojämställda förhållanden och då blir det ytterligare en faktor som läggs till, säger Maria Solevid, som är universitetslektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och SVT Nyheter Västs valexpert.
I juni gjorde Göteborgs stad en riskanalys inför valet. En av de risker som identifieras är ett lågt och ojämlikt valdeltagande. I analysen skriver man att ”Valmyndighetens valstatistik visar att skillnaderna i valdeltagande mellan de olika valdistrikten i Göteborg har ökat de senaste valen och det finns en risk att trenden håller i sig.”
SVT:s genomgång visar att av de runt 1 000 valdistrikten i Västra Götaland så är det 20 som sticker ut genom att ha riktigt lågt valdeltagande. I dessa distrikt var det nästan varannan person, 40 procent, som inte röstade i riksdagsvalet 2014. I drygt hälften av distrikten, 11 av 20, hade valdeltagandet dessutom sjunkit jämfört med valet innan.
Mindre ”dra-med-effekt” i utsatta områden
Vilka sociala sammanhang vi rör oss i och var vi bor är något som påverkar om vi röstar eller inte, enligt Solevid.
– Att gå och rösta är en väldigt social handling, det innebär att du behöver bli meddragen av någon. Då spelar allt ifrån familjen till grannskapet roll. Det som utmärker de här stadsdelarna är att de präglas av både ekonomisk och social utsatthet, som ofta hänger ihop med att det bor en hög andel personer med utländsk bakgrund, som kanske nyligen har fått rösträtt och kanske inte kan så mycket svenska. Är det då lägre ekonomisk och social integration så blir det inte en lika stark dra-med-effekt, och då blir det lägre valdeltagande.
Annat som påverkar benägenheten att rösta är om man har tid, kunskap, har vissa typer av utbildningar, hur i
ntresserad man är av politik och om man identifierar sig med något parti.
”De blir sämre representerade i politiken”
Om man tittar på kommun- och landstingsvalen är andelen som inte röstar ännu lägre. I norra Gårdsten var det runt 62 procent som inte röstade i dessa val 2014. Reglerna för vem som får rösta skiljer mellan de olika valen. För att rösta i riksdagsvalet måste man vara medborgare i Sverige, men för att rösta i kommun- och landstingsvalet räcker det att ha varit folkbokförd i Sverige i tre år och att vara folkbokförd i den aktuella kommunen eller landstinget.
Ett lågt valdeltagande innebär flera problem, enligt Maria Solevid.
– De här grupperna blir sämre representerade i politiken. Om det är så att de har andra politiska preferenser så speglar valresultatet och mandatfördelningen ännu mindre deras åsikter. Därför så viktigt så många som möjligt röstar, säger hon.
Hur kan man få fler att rösta?
– Det är tio miljonersfrågan. I USA gör man fältexperiment där man knackar dörr i vissa områden och jämför med liknande områden där man inte knackat dörr och ser om det ger positivt resultat. Men i Sverige finns nästan inga satsningar som är utformade på det sättet, därför är det svårt att dra slutsatser om till exempel demokratiambassadörer spelar någon roll, säger Maria Solevid.
Hon berättar om studier som visat att det kan fungera att sätta ett klistermärke på tröjan för att visa att man har röstat och på så vis inspirera andra. Andra insatser som är viktiga är att sprida kunskap om valet, om att det är fritt och att det är hemligt vad man röstar på.
– Många behöver komma samman för att påverka, till exempel föreningslivet och andra, det finns inte en lösning.