Undervisning på Södertörns friskola. Foto: SVT

Här går vinsten tillbaka till eleverna

Uppdaterad
Publicerad

På Södertörna friskola i Flemingsberg söder om Stockholm är alla fast anställda delägare och överskottet används i skolverksamheten.

– Jag älskar den här skolan. Det finns andra skolor där lärarna inte håller koll på eleverna och man får röka på skolgården, det tycker inte jag är OK, säger Sofia Font, elev i sjunde klass.

– När jag berättar för andra att jag jobbar på en friskola brukar jag genast lägga till att vi inte tar ut någon vinst, berättar läraren Ann-Sofie Fernmo. Friskolor som delar ut vinst har fått lite dålig klang, säger hon och skrattar.

På Södertörns friskola i Flemingsberg Söder om Stockholm går 400 elever i klass sex till och med nio. Skolan startades för tolv år sedan av en grupp lärare som inte fick gehör för sina pedagogiska idéer i den kommunala skolan. De bildade tillsammans en ekonomisk förening, ett kooperativ, där alla fast anställda, lärare och övrig personal, är delägare.

Korta beslutsvägar

– Jag har inte jobbat i en aktiebolagsdriven skola, men den stora skillnaden menar jag är att vi har väldigt korta beslutsvägar. Behöver vi göra någonting samlas vi och diskuterar. Och när vi har beslutat något blir det genomfört eftersom vi har bestämt tillsammans, berättar Niklas Gladh, en av lärarna som var med och startade skolan.

Att bli medlem i den ekonomiska föreningen kostar 1.300 kronor. I stadgarna står att om det blir ett överskott ska pengarna användas i skolverksamheten.

– När vi drog igång skolan fanns det inte i vår föreställningsvärld att man skulle kunna plocka ut en vinst ur verksamheten, berättar Bo Hiort, idag rektor för skolan.

Högst 25 i varje klass

Kooperativets styrelse har slagit fast att det inte får finnas fler än 25 elever i varje klass. Varje elev har en egen arbetsplats på ”kontoret”. I ett mindre rum finns åtta arbetsplatser. Hit kan eleverna kan gå för att få lite lugn och ro, lösa arbetsuppgifter enskilt, göra läxor och umgås. Skolan är öppen från tidigt på morgonen till framåt sex på kvällen och det ska alltid finnas vuxna i närheten att be om hjälp.

Någon marknadsföring har hittills inte behövts för att fylla skolan.

– Vi har alla platser fyllda också nästa läsår, säger Bo Hiort.

Men att skolan inte är vinstdrivande verkar inte ha varit avgörande för de elever vi pratar med. Snarare verkar det vara ryktet att den är trygg och att lärarna bryr sig som haft betydelse för eleverna och deras föräldrar.

Men för rektor Bo Hiort är vinstuttag eller ej en fråga om moral. Skolpengen från kommunen ska användas till att göra det så bra som möjligt för eleven. Friskolor som kan dela ut vinst till ägarna måste ha snålat på personal och lokaler, säger han.

– De pengar som delas ut som vinst är skattebetalarnas och hade alltid kunnat användas på annat sätt, anser Bo Hiort.

– Jag menar att det alltid, alltid finns saker som kan göras för att förbättra verksamheten.  

Men städningen av lokalerna där Södertörns friskola håller till sköts delvis av ett städföretag som till skillnad från skolan är vinstdrivande. I slutändan tas en liten del av skolpengen ut som vinst i alla fall.

Är det OK att ta ut vinst i ett städföretag?

– Vi försöker naturligtvis få ut bästa möjliga städning för pengarna. Men jag har faktiskt inte tänkt på frågan på det sättet, säger Bo Hiort.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.