Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Tekniken Radio Frequency Identification (RFID) gör det möjligt att sätta sändare på honungsbin, berättar forskaren Sonja Leidenberger. Foto: Sonja Leidenberger

Här samlar forskarna in bin och sätter radiosändare på dem

Publicerad

Här samlar forskare in honungsbin och förser dem med radiosändare. Den unika metoden har aldrig tidigare använts i Sverige men ska ge mer kunskap om biets flygvanor, arbetsuppgifter och livslängd.
–Det är fascinerande, säger Sonja Leidenberger, vid institutionen för biovetenskap vid Högskolan i Skövde.

Under förra veckan var forskare från Högskolan i Skövde och biskötare från Stiftelsen Nordens Ark i Juoksengi vid polcirkeln i Övertorneå kommun, för att samla in honungsbin. Ungefär 1000 bin från 16 samhällen har nu blivit utrustade med små sändare som ska ge forskarna en bättre bild av deras liv.

Limmar fast sändare

Det här är första gången som tekniken Radio Frequency Identification (RFID) används i skandinavisk biforskning. Tidigare har tekniken använts i andra delar av världen.

Forskarna tar unga gråbin och limmar fast sändaren på deras rygg. Sedan sätter de tillbaka dem i sitt samhälle.

– Om man sätter sändaren rätt blir biet inte påverkat. Först var vi oroliga för att limmet skulle få dem att lukta annorlunda och att arbertsbina inte skulle släppa in dem i samhället igen. Men nu har vi hittat rätt lim, säger Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap i Skövde.

Via sändarna hoppas forskarna kunna följa de unga biet genom livet – på individnivå.

– Då kan vi se efter hur lång tid det tar innan de blir flygbin, när de lämnar kupan för första gången och hur länge de lever.

Om sändaren placeras korrekt, på thorax – biets rygg, med lite klister påverkar det inte insekten. Foto: Sonja Leidenberger

Klimatförändringar väntar

Det långsiktiga målet är att hitta skillnader i egenskaper hos de fyra underarterna av honungsbin som har betydelse för biodlingen och pollineringen.

– Vi väntar oss rejäla klimatförändringar och då är det viktigt att bin kan leva kvar. De är otroligt viktiga pollinatörer.

I framtiden hoppas Sonja Leidenberger att det ska vara möjligt att även förse bina med gps. Men det ställer höga kvar på väldigt lätta men effektiva batterier.

– Så det är kanske ytterligare femton år bort, säger hon.

Men om ett till två år hoppas forskarna kunna ha ett färdigt resultat.

– Förhoppningsvis kan det förklara vad bin gör och ge oss bättre förståelse. Exempelvis svara på hur väderberoende de är och andra faktorer som påverkar.

Forskningsprojektet ”BIstånd till nordiska bin – unik resurs för framtidens ekosystemtjänster” har beviljats 2,5 miljoner kronor i forskningspengar från Interreg (Sverige-Norge Europeiska regionala utvecklingsfonden).

Det svensk-norska samarbetet sker mellan Stiftelsen Nordens Ark, Norges Birøkterlag, Umeå universitet, Göteborgs universitet och Högskolan i Skövde och påbörjades under våren 2019.

Fem bigårdar – tre i Sverige och två i Norge – med totalt 78 bisamhällen ingår i projektet.

I projektet ska forskarna undersöka hur de nordiska bina har anpassat sig till olika klimatförhållanden och hur de eventuellt kommer klara sig i framtiden.

Källa: Högskolan Skövde

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer