Förutom kommunikation går även elektricitet, olja och gas genom ledningar på havsbotten. Traditionellt sett har militärmakter fokuserat på anti-ubåtskrigföring under ytan. Men med ett ökat hot mot kablar och ledningar under ytan har nya behov skapats.  

När Nord Stream utsattes för sabotage gick det från ett teoretiskt scenario till verklighet. 

– Det blev en väldig kalldusch för de som sysslar med det här, konstaterar Niklas Granholm. 

Vem ska betala? 

Mängden ledningar som behöver övervakas är enorm. Sebastian Bruns, marin analytiker från universitetet i Kiel i Tyskland, har liknat det vid att två polisbilar skulle övervaka all vägtrafik i USA.  

Hur skyddet av de sårbara ledningarna ska bedrivas är heller inte helt tydligt, då de flesta kablar ägs av kommersiella företag.

Enligt Niklas Granholm har kablarna byggts med sensorer främst för underhåll och reparation, men nu krävs nya typer av sensorer, både fasta och rörliga, som kan upptäcka om någon är där och vill skada dem.  

– Men då kommer frågan om vem som ska betala. De frågorna är inte lösta än, säger han.  

Nato har under våren samtalat med representanter för industrin om hur samarbetet ska se.  Försvarsalliansen har också nyligen beslutat att inrätta ett speciellt center för skyddet av kritisk infrastruktur under ytan.

Specialförband för undervattensarbete  

Samtidigt som många länder snabbt försöker förbättra sin undervattenskapacitet finns ett land som hela tiden satsat på det: Ryssland.  

– När Sovjetunionen föll samman fanns inte pengar till någonting, utom till specialförband för undervattensarbete, säger Niklas Granholm.  

Enligt en rapport från Nato 2019 kan Ryssland ha den mest utvecklade förmågan till havsbottenkrigföring i världen och fortsätter att utveckla den. Enligt Niklas Granholm är det troligt att Ryssland kartlagt västmakters infrastruktur på havsbotten för att kunna angripa den i en krigssituation. Men kunskapen kan även användas för sabotage utan att det rådet öppet krig.  

– Man kan använda det i en gråzon. Om upptäcktsrisken är låg, då är man långt därifrån när det upptäcks.