Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Finansminister Magdalena Andersson (S) pressades av programledaren Anders Holmberg i söndagens Agenda. Foto: SVT

Hög arbetslöshet eller hög sysselsättningsgrad?

Uppdaterad
Publicerad

Är arbetslöshet hög eller är det sysselsättningsgraden som är hög? Ja, det var inte helt lätt att hänga med när finansminister Magdalena Andersson frågades ut i Agenda. SVT reder ut begreppen.

I gårdagens Agenda fick finansminister Magdalena Andersson (S) frågan hur det känns för en Socialdemokratisk finansminister att arbetslösheten nu är uppe i 7,1 procent trots flera år av högkonjunktur.

– Det skulle vara mycket mer bekymmersamt om det berodde på att det var få som var sysselsatta, men det är inte det som är problemet, sa Magdalena Andersson.

Ökande sysselsättningsgrad

Hon hänvisade till siffror över sysselsättningsgrad som ökat varje månad sedan september 2016, men som de senaste fyra månaderna inte ökat, enligt Statistiska Centralbyråns, SCB:s, senaste Arbetskraftsundersökning.

– Det som är oerhört bra är att sysselsättningsgraden varit så här hög, att det har skapats så här många mer jobb i Sverige. Fler har sökt sig ut på arbetsmarknaden. Det är därför arbetslösheten inte fallit mer, trots att sysselsättningen gått som tåget, sa Magdalena Andersson.

Trots att hon pressades med fler frågor om arbetslöshetssiffran på över sju procent, höll hon fast vid hur bra det är med den höga sysselsättningsgraden.

Så vad är det egentligen som gäller?

För att förstå vad Magdalena Andersson pratar om måste man ha koll på ett par definitioner.

Sysselsättningsgraden är ett mått som visar hur stor del av befolkningen i arbetsför ålder mellan 15 och 74 år som är sysselsatt. För att räknas som sysselsatt räcker det att ha arbetat en timme under en referensvecka.

Men arbetslöshet mäts inte mot befolkningen i arbetsför ålder som sysselsättningsgraden gör, utan mot det totala antalet sysselsatta och arbetslösa personer i befolkningen. Det är alltså ett mått som hela tiden relaterar till hur många som är sysselsatta.

Studenter och pensionärer

Personer i arbetsför ålder som varken räknas som sysselsatta eller arbetslösa kan till exempel vara studenter, pensionärer, hemarbetande, värnpliktiga och långtidssjuka.

– Det är relevant att titta på både måtten över arbetslöshet och sysselsättningsgrad, säger Linnea Johansson Kreuger, som jobbar med Arbetskraftsundersökningarna på SCB. Hon menar att det är svårt att svara på vilket av måtten som är mest relevant.

Enligt SCB låg sysselsättningsgraden på 68,3 procent i augusti 2019, men har minskat med 0,9 procentenheter sedan samma månad förra året. På årsbasis har sysselsättningsgraden ökat från 64,4 procent år 2010.

Arbetslösheten låg på 7,1 procent i augusti och har ökat med en procentenhet sedan augusti 2018.

Linnea Johansson Kreuger menar att det är för tidigt att säga vad som är den drivande faktorn bakom arbetslöshetssiffran på 7,1 procent.

– Dessa människor kan ha gått från sysselsättning till arbetslöshet. Eller så har de kommit in i arbetskraften och aktivt börja söka jobb, och räknas nu som arbetslösa. För att kunna svara på det måste vi analysera flödena noggrannare, säger hon.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer