Det är tonvikten på ordkunskap och läsförståelse som gör att naturvetare och tekniker missgynnas av provets utformning. Högskoleverket har nu beslutat att göra om provet från grunden.

Enligt forskarna utgör högskoleprovet dessutom ett dåligt urvalsinstrument; studenterna som antas via prov lyckas sämre än de som antas via betygen.

”Provstudenterna” tar färre poäng och gör fler studieavbrott. Särskilt tydlig är skillnaden på ingenjörsutbildningar.

-På 25 procent av alla utbildningar har högskoleprovet ingen prognosförmåga alls. Man kan lika gärna lotta in studenterna, säger Christina Cliffordsson, docent i pedagogik. Hon betonar också att högskoleprovet missgynnar kvinnor, invandrare och arbetarbarn.

Tar till sig kritiken

Högskoleverket har tagit till sig forskarnas kritik och planerar nu att utveckla högskoleprovet. Efter jul inleds utvecklingsarbetet. Det är tänkt att provet ska få två tydliga delar – en som är språklig och en som analytisk. Håkan Forsberg, chef för Högskoleverkets utredningsavdelning, säger till Dagens Nyheter att han kan tänka sig att de två delarna värderas olika beroende på vilken utbildning en person söker.

Fler av de analytiska frågorna bör inte vara så matematiskt inriktade som i dag utan utgå från ett samhällsperspektiv, menar han.

Dagens prov har fem delar

Högskoleprovet består i dag av fem block som på olika sätt mäter förmågan att förstå ord och begrepp samt läsförståelse på svenska (ORD, LÄS), att läsa och förstå engelsk text (ELF), att tolka diagram (DTK) samt att tänka logiskt kring matematiska problem (NOG). Varje avsnitt får ta femtio minuter att besvara.

Mellan 35 och 40 procent av dem som antas till universitets- eller högskoleutbildning kommer in via högskoleprovet. Provet ordnas två gånger per år, en gång på våren och en på hösten.