– Vi skulle inte göra om en sådan investering i dag med de regler som nu föreslås, säger moderaten Per-Erik Kanström, före detta kommunstyrelseordförande i Upplands Väsby och en av de drivande när kommunen för snart fem år sedan investerade nästan 50 miljoner kronor i ett eget vindkraftverk i Ockelbo.

Upplands Väsbys kraftverk har en kapacitet på 7 miljoner kilowattimmar vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av den el som kommunen förbrukar i sina egna anläggningar – skolor, äldreboenden och badhus. Satsningen motiverades främst av miljöskäl, men, säger Kanström, kommunen skulle inte ha gjort investeringen om den inte varit ekonomisk försvarbar.

Problematiskt

– Och när man ändrar spelreglerna på det här sättet blir det problematiskt, säger Kanström.

Ungefär en femtedel av landets kommuner har satsat på egenproducerad vindkraft. Ytterligare ett antal företag och privatpersoner som producerar energi i vindkraftverk och solceller åtnjuter skattelättnaden. Totalt räknar finansdepartementet med att få in 94 miljoner kronor när skatten slopas.

Bakgrunden till regeländringen är en skattelättnad på småskalig el som kom till för att man inte skulle behöva betala skatt på elkraft man själv producerat. Lättnaden har efterhand kommit att omfatta allt större anläggningar och nu drar regeringen i handbromsen.

Konkurrensvillkor

”Olika skattelättnader är bara ett sätt att styra utbyggnaden av förnybart. Det som nu föreslås är att omfattningen av en sådan skattelättnad begränsas och att olika kraftslag får mer likvärdiga konkurrensvillkor”, säger energiminister Ibrahim Baylan i en skriftlig kommentar till TT.

Baylan hänvisar också till att en begränsning av skatteavdragsmöjligheten är ett villkor för det svensk-norska samarbete som pågår om elcertifikat och som ska styra mer resurser till förnybar energiproduktion. Enligt Baylan kan skattelättnaden dessutom strida mot EU:s konkurrensregler.