Inrikes

Hon misstänktes ha dödlig muskelsjukdom – var biverkningar av botox

Uppdaterad
Publicerad

Susanne Wallgrens önskan om ett slätare ansikte och en rynkfri hals slutade med dödsångest och svåra hälsoproblem. Men varken hon eller läkarna förstod att det var botoxen som var orsaken.

Precis som många andra svenskar ville Susanne Wallgren skjuta lite på åldrandet genom att spruta in nervgiftet botox i ansiktet och halsen.

Hon gick till en sjuksköterska som sålde ingreppet svart hemma i soffan.

En vecka efter behandlingen kunde Susanne inte längre lyfta på det ena ögonlocket. Halva munnen hängde ner och det gick inte att styra läpparna. Hon sluddrade och det rann ur mungiporna.

Nacken var svag Susanne hade svårt att vrida på huvudet. Men värst var känslan att inte kunna andas och svälja normalt. Maginnehållet rann uppåt och eftersom Susanne inte kunde behålla någon mat rasade hon 11 kilo på en dryg månad.

Ångrar behandlingen

Susanne trodde att hon hade fått en stroke. Läkarna misstänkte att det handlade om svåra neuromuskulära sjukdomar som MG eller den dödliga sjukdomen ALS.

Det var först efter en lång vårdkarusell som en expert kunde slå fast att Susannes skador berodde på skönhetsingreppet.

Idag ångrar Susanne behandlingen och hon vill varna för riskerna med botox.

Hör Susanne Wallgren berätta mer den svåra tiden i klippet ovan!

Fakta: Botox

Nervgiftet botulinumtoxin (mer känt som Botox) bryter kontakten mellan nerver och muskler.

Preparatet används som läkemedel mot till exempel migrän, inkontinens och muskelkramper.

Botulinumtoxin används även i skönhetssyfte för att släta ut rynkor. Det injiceras i ansiktets mimiska muskler vilket minskar deras aktivitet så att man till exempel inte kan göra en bekymmersrynka i pannan.

Effekten sitter normalt i mellan 3-6 månader men kan sitta i längre och riskerar att bli permanent.

En randomiserad studie har visat att friska individer som fått en enda dos i en ansiktsmuskel bara fick tillbaka maximalt 70% av den ursprungliga muskelfunktionen efter ett halvår.

De små ansiktsmusklerna är extra känsliga för avbrott i nerv-muskelsignaleringen eftersom de oftast inte har bra förmåga att bilda nya nerv-muskelkontakter. Höga doser och upprepade behandlingar i samma muskler ökar risken för oönskade biverkningar i form av permanent muskelförlamning.

En annan risk är att nervgiftet sprider sig till andra muskler och personen riskerar då allvarliga biverkningar, som kan uppträda timmar till veckor efter behandling, i form av sväljningsproblem, andningssvårigheter och muskelsvaghet i flera muskler. Dessa oönskade biverkningar är vanligast vid alltför hög dos, stort antal injektionspunkter, felaktig injektion utanför muskeln eller om personen i fråga har en underliggande nerv-eller muskelsjukdom.

Källa: Anna Rostedt Punga, professor i klinisk neurofysiologi vid Uppsala universitet

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.