På måndagen lade Tidöpartierna fram höstbudgeten i sin helhet. Budgeten presenterades av finansminister Elisabeth Svantesson (M) som gick den traditionsenliga budgetpromenaden. SVT Nyheter rapporterar direkt.
På måndagen lade Tidöpartierna fram höstbudgeten i sin helhet. Budgeten presenterades av finansminister Elisabeth Svantesson (M) som gick den traditionsenliga budgetpromenaden. SVT Nyheter rapporterar direkt.
Det är familjer och svenskarnas ekonomi som står i fokus för höstens budget, enligt Elisabeth Svantesson.
– Den här budgeten har ett stort fokus på hushållen och deras ekonomi. Samtidigt stärker vi arbetslinjen och fortsätter investera i det som ger trygghet, säkerhet och ekonomisk tillväxt på sikt, säger hon på pressträffen.
• Försvarsbudgeten ökas med 26,6 miljarder kronor jämfört med 2025.
• Matmomsen sänks från 12 till 6 procent under perioden 1 april 2026 – 31 december 2027. Kostnaden beräknas till 16 miljarder 2026 och 21 miljarder 2027.
• Skattesänkningar, bland annat sänkt elskatt. Ett förstärkt jobbskatteavdrag, höjt grundavdrag för pensionärer samt lägre avgifter inom förskola och fritidsverksamhet. Reformerna omfattar drygt 30 miljarder kronor.
• Höjningen av bostadsbidraget. Höjningen innebär som mest 800 kronor extra i månaden för familjer med ett barn och 1 000 kronor för familjer med två eller flera barn.
I kvällens Aktuellt möts finansminister Elisabeth Svantesson (M) och Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson, och före detta finansminister Mikael Damberg i en debatt om höstbudgeten.
Se debatten på SVT Play här.
SC • Jag som är pensionär med en väldig låg pension på 14.577 kr. Vad kommer jag få i lägre skatt då jag har svårt att få min ekonomi att gå ihop.
Skattesänkningen, som kallas för ”förhöjt grundavdrag” för de över 65 år, gäller om man har en inkomst på minst 192 000 kr per år, dvs ca 16 000 kronor i månaden.
Heido • Får regeringen låna hur mycket de vill? Blir det några konsekvenser för de partier som lånat om överskottsmålet inte uppfylls?
Regeringen behöver riksdagens godkännande för att låna pengar, vilket innebär att det står en majoritetsregering fritt att låna om den tycker att det är motiverat.
Regeringen har en skyldighet att redogöra för riksdagen hur väl man lever upp till det finansiella målet, och om man vill göra avsteg från det behöver man motivera varför.
Från och med 1 jan 2027 kommer överskottsmålet övergå i ett balansmål efter bred politisk överenskommelse förra året. En majoritet av partierna tycker även att man ska lägga utgifter som tex stöd till Ukraina utanför balansmålet, vilket i praktiken innebär att staten går back.
Trafikverkare • Regeringen: ”Trafikverket får 6,5 miljarder nästa år
Sanningen: Samma pengar som innan, bara flyttade mellan konton.
Och dessutom, minus 300 miljoner i besparingar.
Det är som att Regeringen flyttar innehavet på sparkontot till lönekontot och kallar det löneförhöjning i media.
Det stämmer att Trafikverket står inför besparingar på 300 miljoner till följd av den här budgeten. Att politiker får sin politik att låta som ”satsningar” när det i själva verket är samma pengar som förut, eller mindre, är något många regeringar gjort sig skyldiga till. Vet inte hur det lät denna gången, men alltid viktigt att vi journalister gör skillnad på dessa två typer av utspel.
Jonas • Hur blir det med assistansersättningen med tanke på att den de senaste åren ökat mindre än löneökningarna? Indexering?
Nej, det blir ingen indexering i den här budgeten. TT skriver att det i stället står:
”Regeringen avser att räkna upp schablonbeloppet med 1,5 procent jämfört med 2025. Schablonbeloppet för assistansersättningen blir därmed 347,70 kronor, en höjning med 5 kronor och 10 ören.”
Joakim • Historiskt sett, har det skett att en lagd budget kraftigt reviderats under budgetårets lopp? Vad brukar i så fall ändras och av vilka skäl?
Budgeten är en plan, men verkligheten ändras ofta. Därför är det inte ovanligt att regeringen under året lägger fram ändringsbudgetar för att hantera nya kriser eller oväntade utgifter. En vårändringsbudget kommer alltid i mitten av april med justeringar. Därutöver kan större extra ändringsbudgetar läggas fram, exempel på sådana är under coronapandemin eller efter Rysslands invasion av Ukraina.
Anton • Hej!
Höjs ersättningen till värnpliktiga med det dubbla? Höjs den för alla som även påbörjat sin värnplikt när ändringen träder i kraft?
Dagersättningen för värnpliktiga kommer att höjas från 146 kronor till 200 kronor om dagen. En utredare föreslog tidigare i år att ersättningen borde dubbleras, men regeringen valde istället att gå vidare med en lägre höjning.
Jag tolkar det som att alla som gör värnplikt nästa år får höjd dagersättning, oavsett när man påbörjat sin värnplikt.
I budgetdebatten i riksdagen pekar Oscar Sjöstedt (SD) ut vad han menar är den röda tråden i Tidöpartiernas budgetpolitik.
– Det handlar om att det ska bli lite lättare att få vardagen att gå ihop, säger han.
Sjöstedt lyfter fram sänkt matmoms, sänkt elskatt, slopad skatt på husvagnar och billigare platspåsar som sådana budgetförslag. Han lyfter också fram slopad flygskatt och att det blivit billigare att tanka.
– Vill man åka på semester någonstans, ska man göra det.
– Billigare bränsle, billigare el och livsmedel leder sammantaget till lägre inflation. När Socialdemokraterna huserade på finansdepartementet var inflationen uppe i 10 procent, nu är den i princip nere på Riksbankens målnivå.
Victor • Finns det någon person som läser 3000 sidor? Läser SVTs redaktion hela rapporten?
Olika reportrar på SVT har olika bevakningsområden och djupdyker därför i olika delar av budgeten. På sikt kommer vi nog tillsammans ha läst stora delar av den i alla fall, men vågar inte lova att varenda sida blir läst.
Budgeten brukar fungera som ett bra arbetsmaterial under hela året, eftersom den inte bara innehåller siffror utan även regeringens bedömning av vilka effekter politiken väntas få. Det är liksom ett underlag man ofta återvänder till.
Om vi har någon här i chatten som planerar att läsa hela budgeten får den gärna återkomma med recension :)
