Kriminalvårdens sjukfrånvaro är en av de högsta i landet. Foto: Johan Nilsson/TT

HR-direktören: ”Vi speglar samhället i stort”

Uppdaterad
Publicerad

Kriminalvården är en av de myndigheter som har högst sjukfrånvaro i Sverige. Men Martin Klaar, ställföreträdande HR-direktör, hävdar att sjukskrivningarna på myndigheten följer trenderna i samhället – och att problemet inte är mer påtagligt hos just Kriminalvården.

Enligt Statskontorets statistik för 2017 låg sjukfrånvaron hos de statliga myndigheterna i snitt på 4 procent av den ordinarie arbetstiden. På Kriminalvården var sjukfrånvaron 6,2 procent samma år.

De enda myndigheterna som hade högre procentuell sjukfrånvaro än Kriminalvården år 2017 var Överklagandenämnden för studiestöd (9,1 procent), Arbetsdomstolen (7,3 procent), Statens institutionsstyrelse (7,0 procent), Arbetsförmedlingen (6,7 procent), Barnombudsmannen (6,5 procent) och Bolagsverket (6,3 procent).

Sjukfrånvaron har dessutom ökat under Nils Öbergs tid som generaldirektör – ett jobb han nu lämnar för att bli generaldirektör på Försäkringskassan.

”Inte unikt”

I Kriminalvårdens budgetunderlag för 2020 nämns den höga sjukfrånvaron, där den också jämförs med andra myndigheters.

Kriminalvården har en hög sjukfrånvaro jämfört med andra statliga myndigheter, främst när det gäller långtidssjuka.

Trots det anser Martin Klaar, ställföreträdande HR-direktör, att myndigheten inte sticker ut när det gäller sjukfrånvaro. I stället påpekar han att flera myndigheter, till exempel Arbetsförmedlingen och Migrationsverket, också ligger högt enligt statistik från Arbetsgivarverket. Att sjukfrånvaron har ökat under de senaste sex åren menar han också är ett generellt problem i samhället.

– Att det har ökat är inget unikt för Kriminalvården. Sjuktalen har ökat i hela samhället, särskilt hos vissa grupper som exempelvis kvinnor över 35 år. Vi speglar samhället i stort, säger han.

Svårt jämföra verksamheter

Han anser också att det ger en felaktig bild i det här fallet om man utgår från statistik som jämför alla statliga myndigheter med varandra.

– Inom Kriminalvården jobbar personalen i skift och har ständig kontakt med klienterna, vilket innebär en annan sorts risk än för folk som jobbar på ett kontor, eller på en högskola exempelvis. Om kriminalvårdare blir sjuka kan de inte jobba hemifrån och så vidare – det är saker man måste ta hänsyn till i en jämförelse, säger han.

Vilka åtgärder har ni vidtagit för att få ner sjukfrånvaron och tycker ni att det har varit tillräckligt?

– Vi har jobbat mycket med tidiga insatser för att få ner sjukfrånvaron, och vi kan se att långtidssjukskrivningarna har minskat. För två år sedan gjorde vi en omorganisation av HR-avdelningen och skapade en egen sektion som jobbar med just dessa frågor. Den gruppen förstärktes nyligen med ytterligare en expert inom arbetsmiljöfrågor, säger Martin Klaar och tillägger:

– Men vi som myndighet kan aldrig luta oss tillbaka och anse att vi har gjort tillräckligt, utan det är ett ständigt pågående arbete med frågorna kring sjukfrånvaro.

Sjukfrånvaro i Kriminalvården 2006 – 2018

2006: 6,41 procent

2007: 6,35 procent

2008: 5,79 procent

2009: 4,97 procent

2010: 4,59 procent

2011: 4,78 procent

2012: 5,18 procent

2013: 5,30 procent

2014: 5,55 procent

2015: 6,09 procent

2016: 6,32 procent

2017: 6,23 procent

2018: 5,91 procent

Sjukfrånvaron mäts genom förhållandet mellan antal sjukfrånvarotimmar och ordinarie arbetstid.

Källa: Kriminalvården

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.