Illustration från tingsrättsförhandlingen i Stockholms tingsrätt. Foto: Ingela Landström/TT

ANALYS: Hur många fler har sålt sig till IS?

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Ungefär 900 kronor. För den summan medverkade den terroråtalade 30-åringen i IS propagandafilm. Hur många fler i Sverige har sålt sig till dödssekten? 

Diamant Salihu

Reporter

Han behövde tjäna pengar, säger den 30-årige byggarbetaren i förhör. Det var också en slump att han var bekant med den uzbekiske terroristen Abulkadir Masharipov, som med en AK47:a sköt ihjäl 39 människor och skadade 70 på nattklubben Reina i Istanbul en timme in på 2017.

Att den åtalade 30-åringen själv anlände till Sverige ett dygn före dådet, hade inget med attacken att göra, säger han. Ändå blev han väldigt bekymrad när terroristen greps, visar chattarna som Säkerhetspolisen kommit över.

I Sverige sökte 30-åringen asyl och fick jobb relativt snabbt. Han var duktig och företaget han arbetade för skickade honom till polishögskolan i Flemingsberg där han fick bygga toaletter, skjutbanor och lokaler för skjutvapenvård.

”Betalar en skuld”

Så ofta han kunde skickades pengar till släkt, ibland genom hans falska identitet. Andra gånger till en mellanhand i Turkiet som slussade tusentals kronor vidare till IS-anhängare, enligt terrorutredningen.

Flera av de åtalade slet på byggen, några tyngda av skulder. Men kände ändå sig manade att skicka pengar de hade över till personer som verkar ha befunnit sig i IS-territorium, poserandes med automatvapen. Flera av mottagarna var män som tidigare kommit till Sverige och jobbat som städare, innan de tillsammans med 300 andra härifrån rest till Syrien och Irak för att kämpa för olika jihadistgrupper.

Jag frågar en av de misstänkta IS-finansiärerna, som släppts eftersom han anses ha avtjänat sitt straff i häktet, varför han skickade pengar till en IS-terrorist, när vi möts i väntrummet till säkerhetssalen i Stockholm. 

”Jag betalade tillbaka en skuld”, säger han.

Vännen: Är oskyldig

Samtidigt som 30-åringen slitit i byggdamm för att få ihop pengar till sin fru och två små barn i Turkiet, och påstås ha planerat att få hit dem till Sverige, visar chattarna att han skickat tusentals kronor till människor nära krigshärden. Men inte vilka som helst, utan till ”föräldralösa vars familjer varit martyrer”.

Hans vän och träningskamrat, som vi träffar en regnig februaridag, tycks trots sympatierna för terrorsekten, övertygad om att 30-åringen är oskyldig.

”Varför skulle han försöka ta hit sin fru och sina barn om han samtidigt planerade en terrorattack mot Sverige?”, resonerar han.

”Ofattbart underbemannat”

Vännen, och många andra uzbeker jag pratar med, säger att Rakhmat Akilov – lastbilsterroristen – och de misstänkta uzbeker som nu står åtalade – förstört för den stora majoritet hederliga uzbeker som lever i Sverige. Många känner sig misstänkliggjorda.

Vare sig de sliter för vita pengar eller har tagit sig hit på falska id-handlingar, via turistvisum i EU-länder, och nu sliter för slavlöner.

Nyligen slog gränspoliser larm till justitiedepartementet om just detta. Man varnade för att 2 000 uzbeker årligen reser in till Sverige via turistvisum i EU-länder, och att det mest handlar om svart arbetskraft. Det är så ”ofattbart underbemannat” vid gränskontrollerna att det inte går att fullfölja uppdraget att bibehålla de inre gränskontrollerna, hävdar de bekymrade gränspoliserna.

Åklagaren: Ingått i terrorcell

Vad den aktuella terrorutredningen visat är att flera av de åtalade har IS-sympatier och även sett det som moraliskt försvarbart att skicka pengar till rörelsen. 

För att köpa vapen, eller möjligen hjälpa anhöriga till döda terrorister att fly det sönderbombade kalifatet. Och att en knapp tusenlapp varit priset för att sälja sin röst till en mordisk sekt.

Åklagaren menar dessutom att tre av de misstänkta ingått i en terrorcell med målet att genom en sprängladdning utföra en dödlig attack i Sverige liknande den i Oslo.

Nekar till brott

De sex misstänkta nekar till brottsanklagelserna. Även om de sympatiserar med extremiströrelser är det inte ett brott i Sverige. Det är inte heller deltagande i terrororganisationer, till skillnad från i Norge.

Säkerhetspolisen har fullt upp med att hålla koll på de IS-anhängare som redan återvänt, och de 2 000 jihadister som redan finns här. För att inte nämna ytterligare några hundra våldsbejakande individer i den höger- och vänsterradikala miljön.

Hur ska eventuellt nytillkomna extremister upptäckas om ingen vet vilka som kommer in i landet?

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.