Semlan hette ursprungligen fettisdagsbullen och åts hos de välbärgade i städerna. Foto: TT

Därför firar vi fettisdagen

Publicerad

I dag är det fettisdagen, dagen då du verkligen har anledning att äta en massa gott. Konditorier och livsmedelsbutiker satsar stenhårt på semlor. Men varför äter vi semlor på fettisdagen och hur kom fettisdagen till?
– Man förberedde sig för fastan genom att proppa i sig så mycket man bara kan, säger Jonas Engman, etnolog vid Nordiska museet.

47 dagar innan påsk infaller fettisdagen, vilket innebär att den varierar varje år. Som tidigast kan den infalla den 3 februari och som senast 9 mars. En sak är i alla fall säker, det äts semlor. Fettisdagen är den sista av de tre festdagarna man hade inför den 40 dagar långa fastan. 

– Det här går tillbaka till katolsk tid, den tid vi i Sverige och Norden var katoliker. Man förberedde sig för fastan genom att proppa i sig så mycket man bara kan, säger Jonas Engman, etnolog vid Nordiska museet.

Semlan är den nya fettisdagsbullen

Semlan hette ursprungligen fettisdagsbulle och åts hos de välbärgade i städerna, vilket var en väldigt liten del av befolkningen. Jonas Engman menar att den fungerar väldigt bra som symbol för fettisdagen.

– Den är verkligen en överdrift i sig själv. Den pöser av fett och går knappt att äta. Den är för stor och varje gång man försöker äta den så åker grädden vid sidan om, säger Jonas Engman och skrattar.

Det paradoxala med fettisdagen

Fastan handlade om att minnas Jesus och hans lidande. Det var också ett tillfälle att visa att man ångrar de synder man begått.

– Det är lite paradoxalt att man gör det genom att festa och äta en massa. Det handlade också om botgöring och för att förbereda sig mot det gör man motsatsen, säger Jonas Engman.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer