Utredningen presenterades av förra kommunalrådet i Malmö Ilmar Reepalu (S). Det är han som lett arbetet som resulterat i det 850 sidor tjocka betänkandet som i dag överlämnades till civilminister Ardalan Shekarabi (S).
– Mycket av det vi föreslår hade man önskat hade funnits på plats redan för 20 år sedan. Då hade vi haft en enklare situation, sade Ilmar Reepalu.
Stora vinstuttag innebär att resurser förs bort från välfärden. Dessutom ger vinstsyftet felaktiga drivkrafter, hävdade han.
Utredningens förslag omfattar skattefinansierade privata företag inom bland annat skolväsendet, vården och äldreomsorgen. Det syftar till att större delen av företagens vinster ska återinvesteras i verksamheten och inte hamna i ägarnas fickor.
Dåligt för mångfald
Reepalu sade bland annat att systemet med de vinstdrivande företagen inte har lett till avsedd effekt när det gäller mångfald och valfrihet.
– Utredningen visar tvärtom att vi har fått mindre av mångfald och valfrihet, säger Reepalu.
Orsaken till detta är att företagen blir allt större, små företag köps upp och stora koncerner blir allt vanligare.
Stopp för ”övervinster”
I en debattartikel i Svenska Dagbladet i dag skrev Ilmar Reepalu att förslaget innebär att företagens rörelseresultat begränsas till en avkastningsränta på operativt kapital. Avkastningsräntan ska beräknas som statslåneräntan ökad med sju procentenheter.
Enligt ett räkneexempel som Ilmar Reepalu angav var de så kallade övervinsterna 6 miljarder kronor i välfärdssektorn 2014. Med den vinstbegränsning som utredningen föreslår skulle taket gå vid 1,7 miljarder kronor.
Enligt utredningen gjorde 6.500 företag i sektorn en vinst över det vinstmått som föreslås. 2 200 företag gjorde en vinst under förslagets tak.
Under 2014 var mellan 4,5 och 5 miljarder kronor övervinster, enligt Reepalu. Om det skulle återinvesteras i verksamheten skulle det innebära mer pengar till löner, fler anställda och annat som stärker verksamheten.
– Det här är stora summor om vi jämför med regeringens satsningar på hela välfärdsområdet på 10 miljarder, det är nästan halva den summan vi talar om, säger Reepalu.
Leva kvar med ny ägare
Ganska många företag har i dag vinster som överstiger utredningens förslag till högsta tillåtna rörelseresultat. Men utredaren gör bedömningen att många ägare till små företag snarare tar ut en del av vinsten som ersättning för arbetsinsats än som ersättning för kapital. De kommer därför troligen ta ut mer i lön än i utdelning framöver, hävdade Reepalu.
Ägare till stora företag som motiveras av att göra stora vinster bedöms i stället sälja företaget. I de allra flesta fall bedömer dock utredaren att verksamheterna kommer att leva kvar, men med ny ägare.
Sverige sticker ut
Enligt Reepalu sticker Sverige ut bland de nordiska länderna. Både Danmark och Norge har vinstförbud för välfärdsföretagen, om än i olika modeller.
Utredningen har också tittat på andra alternativ, till exempel att ha olika kvalitetskriterier.
– Vi bedömer att vi då skulle hamna i en väldigt rättsosäker bedömning, säger Reepalu om svårigheten med detta.
Han anser att det näst intill vore omöjligt att låsa fast kvalitetskriterier i en lag som skulle kunna passa för alla verksamheter överallt i landet.
Samma sak med ett bemanningskrav, som också har förekommit i debatten, menar Reepalu.
Här finns hela utredningen (regeringen).
”Hitte på-modell”
Vårdföretagarnas näringspolitiske chef Håkan Tenelius vill inte gå in på om den föreslagna regleringen var värre eller bättre än väntat ur vårdföretagens synvinkel. Varje vinstbegränsning är ”till stor skada” för välfärden och omsorgen, hävdar han.
Tenelius är osäker på vad vinstbegränsningen baserat på ”operativt kapital” innebär. Han kallar begreppet för en ”hitte på-modell”.
”Företag avvecklas”
Enligt Liberalernas Jan Björklund innebär vinstbegränsningsregeln i praktiken ett vinstförbud.
– Det här är ett mycket hårt slag mot valfriheten för föräldrar och patienter, sade Björklund i dag.
– Det är mycket långtgående regleringar som föreslås, som i praktiken innebär ett stopp för nyetablering och att många företag successivt kommer att avvecklas, säger han och kräver att det slängs i papperskorgen
Ingen majoritet
SVT:s inrikespolitiska reporter Elisabeth Marmorstein påpekar att det blir svårt för regeringen att få genom förslaget i riksdagen. Där finns helt enkelt ingen majoritet som stöder förslaget.
I en debattartikel i Dagens Nyheter i dag efterlyste partiledarna i den borgerliga alliansen en bred politisk överenskommelse över blockgränsen – men med flera avgörande krav, varav ett nej till vinsttak är ett.
Partiledarna för M, C, L och KD vill också ha en tillståndsplikt och ledningsprövning för hela välfärden – även offentligt driven sådan. I en debattartikel kräver de även nationella kvalitetskrav och skärpta sanktioner, inklusive statlig tvångsförvaltning, för de verksamheter som inte sköter sig.
Regeringen har bjudit in partierna till samtal om de förslag som Ilmar Reepalu presenterade i dag.
Proposition under nästa år
– Jag välkomnar att det för första gången i svensk politik finns konkreta underlag och förslag som handlar om hur vi ska reglera frågan om privata utförare i välfärden och hur vi ska sätta stopp för vinstjakten. Det är väldigt bra att vi nu har konkreta idéer, säger civilminister Ardalan Shekarabi (S).
Han vill dock inte nu ta ställning till om regeringen ska lägga just utredningens förslag på riksdagens bord. Shekarabi hänvisar till att förslaget först ska studeras och remissbehandlas och även diskuteras med Allianspartierna och Vänsterpartiet. Regeringen siktar på att lägga fram en proposition under 2017.