Marie Nilsson, ordförande för IF Metall. Foto: Jessica Gow/TT

Fack och arbetsgivare överens om industriavtalet

Uppdaterad
Publicerad

Industrifacken och arbetsgivarna har nu enats om ett nytt kollektivavtal. Det innehåller bland annat löneökningar på 5,4 procent under 29 månader och en låglönesatsning.

– Det här kommer bli det nya märket som normerar den svenska arbetsmarknaden, säger Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Avtalsrörelsen sköts i år upp till följd av pandemin. För parterna inom industrin beslutades det att förhandlingarna skulle inledas den 1 oktober och att kollektivavtalen skulle förlängas till den 31 oktober.

Nu har fack och arbetsgivare kommit överens och enats om ett nytt löneavtal på 5,4 procent.

– Vi har nu tecknat ett avtal med ett avtalsvärde om 5,4 procent som löper under 29 månader, alltså som om det var ett treårsavtal, säger Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

– Det här avtalet innehåller en högre årstakt än det förra avtalet vi tecknade. Årstakten ligger på 2,23 procent. Det här kommer bli det nya märket som normerar den svenska arbetsmarknaden, säger hon.

Ingen retroaktiv höjning

Det nya avtalet, som godkänts av de fem fackförbunden, börjar gälla från och med den 1 november 2020 och löper ut den 31 mars 2023. Förutom löneökningar innehåller avtalen också avsättningar till pension. Det ger dock inget retroaktivt påslag från den 1 april som först önskats.

– Det har varit väldigt viktigt för oss att få ett framtungt avtal där vi redan från början får en bra nivå. Därför är vi hyfsat nöjda med att vi har en nivå som ger tre procent från och med i dag. Så det får man se som en helhet i den här dealen, säger Marie Nilsson.

I avtalet ingår även en låglöneökning som ska gälla alla som tjänar under 26 100 kronor och därmed ska få en större del av den så kallade potten.

– Det är bara att konstatera att en stor andel av de lågavlönade är kvinnor så det här är också att betrakta som en jämställdhetssatsning, säger Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facken.

”Stor utmaning”

Arbetsgivarna betonar att det inte har varit lätt att komma överens och att utgångsläget har varit att nå en nedväxling i löneöknignstakten.

– Covid-19-pandemin och den stora ekonomiska smällen i spåren av en internationell våg av ansträngningar att hindra smittspridningen har inneburit en mycket stor utmaning att hantera förhandlingarna, säger Tomas Undin, förhandlingschef för teknikföretagen.

– Överenskommelsen innehåller en svår avvägning mellan förutsättningarna för företag i vitt skilda branscher vilka drabbas väldigt olika i coronakrisen. Klart är att nivån i det nya avtalet är hög för många i grunden livskraftiga företag som just nu har låg betalningsförmåga, säger han.

Så blir nya industriavtalet

Det nya industriavtalet har ett avtalsvärde på 5,4 procent och sträcker sig över 29 månader från den 1 november 2020 till och med den 31 mars 2023.

Avtalen ger en nivåhöjning på 3 procent den 1 november 2020 och 2,4 procent den 1 april 2022. De sista 12 månaderna är uppsägningsbart.

Förutom löneökningar innehåller avtalen också avsättningar till pension.

För LO-förbunden innehåller avtalen en låglönesatsning där arbetsplatser eller branscher med anställda som tjänar under 26 100 per månad får en högre lönepott.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.