• Viktigt meddelande:

    Det brinner i en industrilokal med kraftig rökutveckling i Gnesta. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. LÄS MER

Samhällsdebattören Ida Ali-Lindqvist föreläste om mäns våld mot kvinnor samtidigt som hon själv blev slagen hemma. Foto: Privat

Samhällsdebattören: Skeva strukturer bakom mäns våld mot kvinnor

Publicerad

När Ida Ali-Lindqvist var yngre föreläste hon om feminism, mäns våld mot kvinnor och om att ”lämna vid första slaget”. Samtidigt blev hon slagen hemma. Hon menar att mäns våld mot kvinnor grundar sig i strukturella samhällsproblem.
- Ibland så finns det inga varningstecken. Det farliga är när vi lägger diskussionen när vi ska börja leta efter tecken istället för att problematisera våldet.

Ida Ali-Lindqvist är journalist, krönikör och samhällsdebattör och blev slagen av sin kille, samtidigt som hon själv föreläste om feminism och om att ”lämna vid första slaget”. Mannen hon levde med slog, förnedrade och psykiskt misshandlade henne.

Hon har många gånger fått frågan om varningssignaler, och hur man märker att en man är på väg att slå.

– Men vi ska inte bara fråga om varningssignaler. Vi ska fråga: Varför slår de? De ska ge fan i det. Vi måste kunna hålla flera saker i huvudet samtidigt. Ingenting är svart eller vitt. Visst fyller det en funktion att lära sig varningssignaler. Men huvudfokus på frågeställningarna måste riktas mot männen, säger Ida Ali-Lindqvist.

”Kvinnors ställning i samhället är underordnad männens”

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) har i uppdrag av regeringen att höja kunskapen nationellt om bland annat mäns våld mot kvinnor. De menar att just ojämställda samhällsstrukturer är grunden till att män slår kvinnor.

– Kvinnors ställning i samhället är underordnad männens. Det gör att män tar sig makten att begränsa kvinnors rätt i samhället. Genom lägre löner, mindre representation i styrelserum och till slut genom att män utför våld mot kvinnor, säger Åsa Witkowski, enhetschef på Nationellt centrum för kvinnofrid.

För att komma till bukt med problemet menar man på NCK att man bör se över kvinnors roller och representation i till exempel klassrum, styrelser och på chefpositioner på arbetsplatser.

– Det gäller att vara uppmärksam på strukturer, se till att ha jämn könsfördelning i föreningar, på arbetsplatser och i styrelser, säger Åsa Witkowski.

”Måste låta tjejer vara ifred”

För att stävja skeva samhällsstrukturer har man på organisationen Maktsalongen, som utbildar i jämställdhet, några tips på hur man i sin vardag kan arbeta mot beteenden som kan resultera i att män våldför sig på kvinnor.

Det första steget, menar de, är att inse att man är en del av strukturen.

– Sedan måste man låta tjejer vara i fred i det offentliga rummet. Inte ropa saker efter tjejer, ta på tjejer på dansgolv eller kommentera utseende. Där måste killar gå ihop och säga åt varandra, våga ställa folk till svars, säger Linn Svansbo, ordförande för Maktsalongen.

”Män får uttrycka ilska medan kvinnor inte får det”

Varningstecknen hos män som slår kan vara många.

Men i andra fall märks inga tecken av alls.

Anledningen till att män slåss, menar Ida Ali-Lindqvist, är en samhällsstruktur som gynnar män mer än kvinnor.

– Har vi ett sådant här samhälle får vi räkna med att män kommer att bruka våld i nära relationer. Pojkar har tidigt fått lära sig att uttrycka ilska genom våld medan tjejer fått inpräntat att deras kroppar inte tillhör dem.

Hit kan du vända dig för att få stöd och hjälp

Visa

Kvinnofridslinjen har öppet hela sommaren, dygnet runt: 020-50 50 50

Unizon: Kvinnojourernas öppettider i sommar

Brottsofferjouren: 0200-21 20 19

Personer kan få stöd för utsatthet av misshandel, olaga hot, sexualbrott, grov kvinnofridskränkning, rån eller stöld. Jourerna finns lokalt. Om det behövs kan även brottsoffer få hjälpinstanser i linje med psykologisk hjälp, skyddat boende eller ekonomiskt understöd.

Rikskriscentrum

Rikskriscentrums medlemsorganisationer är professionella verksamheter som arbetar med våld i nära relationer, män i kris och mäns våld mot kvinnor. Läs mer på deras hemsida.

Vanligare med våld mot kvinnor i nära relationer

Visa

Förra året anmäldes ca 12 000 misshandelsbrott där gärningspersonen var i en nära relation med offret. Det framgår av en rapport från Brottsförebyggande rådet.

Skillnaderna mellan könen är stora. 40 procent av kvinnorna som utsattes för någon typ av misshandel uppgav att den som utsatt dem var en närstående medan motsvarande andel för män är 3 procent. Men mörkertalet är stort. Många vågar, eller vill inte, anmäla.

Bland de personer som blev utsatta för grov misshandel uppgav 29,1 procent av kvinnorna och 2,4 procent av männen att de uppsökte, eller hade behövt uppsöka, en läkare, sjuksköterska eller tandläkare.

Den 31 december 2015 skedde ett namnbyte av brottskoder gällande misshandel i/ej i nära relation (9349-9356) i polisens anmälningssystem. Begreppet ”i nära relation” specificerades till ”är eller har varit gift, sambo eller har gemensamma barn”. Efter bytet har antalet registrerade anmälda misshandelsbrott i nära relation minskat.

Källa: Brå

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer