Inflationstakten uppgick till 7,2 procent i maj. Det är en uppgång från april då inflationstakten landade på 6,4 procent, och den högsta ökningstakten sedan i december 1991 som då var 7,8 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).
Uppgången är ”otroligt mycket högre än vad någon hade föreställt sig för ett halvår sedan”, säger Kristina Lagerström, SVT:s ekonomikommentator.
– Nu är det priserna på mat som har stigit den senaste månaden, och matpriserna har alltså stigit med nästan 9 procent det senaste året. Det är såklart kännbart, säger hon.
Högre livsmedelspriser bidrog
Det som bidrog till höjningen var till stor del prisökningar på livsmedel, särskilt på kött, mjölk, ägg och ost. Men även stigande priser på el samt rekreation liksom kläder, möbler samt restaurangbesök och hotellövernattningar bidrog. Prisökningarna motverkades däremot av att dieselpriset var lägre under maj, skriver SCB.
Kraftiga räntehöjningar och högre boräntor
Inflationen riskerar bland annat att leda till kraftiga räntehöjningar och högre boräntor, menar Lagerström.
– Sedan är det väldigt bra fart på arbetsmarknaden fortfarande. Det kan underlätta högre löner och kompensera för höjningen. Men om det blir för stora löneökningar så att det blir för stora kostnader för företagen riskerar vi att hamna i en negativ spiral med stigande löner och priser – och det vinner ingen på.
Kan påverka Riksbankens räntebesked
I slutet av april höjdes Riksbankens styrräntan från 0 till 0,25 procent. När den om två veckor väntas att lämna ett nytt räntebesked tror Lagerström att dagens inflationssiffra kan påverka utfallet.
– Det tror jag bidrar till att de eventuellt höjer med 0,5 procent. Riksbanken har gravt missbedömt det här under hösten, det gjorde även andra centralbanker och ekonomiska bedömare.
– Å andra sidan påverkar ränteändringar först ett eller två år framåt, och då kan vi vara i ett helt annat läge. Det är inte självklart att man ska ta i för mycket, för då riskerar man att förstöra ännu mer framöver, säger hon.
Även storbanken Nordea spår dubbelhöjning, det vill säga 0,5 procentenheter åt gången, av styrräntan. Först i juni och sedan i september, följt av en mer normal höjning i november, skriver TT.
