Influensakamp på flera fronter

Uppdaterad
Publicerad

Influensan i sig är visserligen obehaglig och ansträngande men sällan farlig. Det är följdsjukdomarna som kan vara livshotande för personer i riskgruppen och vanligaste komplikationen är lunginflammation.

Influensa är en virussjukdom som framförallt drabbar luftvägarna och vanligtvis ger hög feber, huvudvärk, muskelvärk, halsont och röda ömmande ögon. Viruset förändrar sig hela tiden och kommer ofta i ny form.

Dödsfall i Sverige varje år

Under vintrar när många blir sjuka i influensan dör ca 2000-5000 fler människor i Sverige än vanligt.

Personer i riskgruppen för A(H1N1)

-har en hjärt- eller lungsjukdom

-har diabetes

-har nedsatt immunförsvar av annan orsak, tex cellgiftsbehandling

-är överviktiga

-är gravida

-har neuromuskulära sjukdomar som kan påverka förmågan att ventilera luftvägarna

-är äldre än 65 år

Så funkar immunförsvaret

-Det är en kamp på flera fronter, säger Sören Andersson, överläkare på Smittskydssinstitutet.

Ett virus kan inte leva och föröka sig själv och är därför beroende av en målcell som den tar i besittning. Där lever den sitt virusliv och förökar sig.

Kroppen reagerar i första hand med att bilda signalmolekyler, cytokiner, som ser till att det kommer fler celler till det infekterade området. En del av dessa molekyler har också virushämmande effekt. Det ger feber, muskelvärk och allmän sjukdomskänsla.

Mördarceller anfaller

-Kroppens immunförsvar känner igen att här finns cellen som har något farligt i sig och anfaller med ”mördarceller” som slår ut den virusinvaderade cellen. Dessutom bildas antikroppar som kan neutralisera fria viruspartiklar. Tröttheten som kommer efter en influensa beror bland annat på att kroppen ännu inte hunnit nybilda celler när de sjuka cellerna slagits ihjäl, säger Sören Andersson.

Det pågår alltså en restaurering med bortforsling av döda celler och återuppbyggnad av skadade vävnader.

När kroppens försvar blir för starkt

När unga människor som inte tillhör riskgruppen drabbas allvarligt kan det bero på att de tidigare inte haft liknande influensa och därmed har sämre immunitet än äldre.

Det har även spekulerats att de yngre kan få en överreaktion av immunförsvaret. Man får då närmast en autoimmun reaktion som felaktigt angriper kroppens egen vävnad.

-Om reaktionen blir för stark kan den till och med vara livshotande. Här finns dock fortfarande många frågetecken, säger Sören Andersson.

Vaccin på gång

Ett vaccin mot influensa tar upp emot 6 månader att få fram. Det nya viruset tillhör H1N1-stammen och skiljer sig från den virusstam som finns i årets vaccin mot den vanliga ”säsongsinfluensan”. För att vara helt effektivt måste vaccinet odlas fram mot den specifika virusstammen.

Lena Allerstam, Rapport

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.