Det finns platser i skyddsrum för sju miljoner personer, medan befolkningen består av drygt tio miljoner. Byggnationen har stannat av efter kalla kriget, trots att hotbilden försämrats. Bilder av luftförsvarsövning i Johannes fullsatta skyddsrum i Stockholm den 10 februari 1957. Foto: TTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Inga skyddsrum byggda på 15 år – trots ökad hotbild

Publicerad

Hotbilden mot Sverige har ökat. Trots det har inga nya skyddsrum byggts på 15 år och i dag saknar tre miljoner svenskar plats i skyddsrum.
– Tanken har aldrig varit att det ska finnas skyddsrum till hela befolkningen, säger Ove Brunnström, på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

I slutet av maj kommer alla svenska hushåll att få broschyren ”Om krisen eller kriget kommer i brevlådan, som ska reda ut vad som gäller vid ett krig eller en krissituation i Sverige.

Den svenska försvarsberedningen menar att hotbilden mot Sverige har ökat.

I december 2017 konstaterade man att ”ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas”, och det ökade hotet har gjort frågan om skyddsrum aktuell igen.

2002 slutade man att bygga nya skyddsrum i Sverige.

Samtidigt har man under den tiden, mellan 2003 och 2017, byggt mer än 430 000 nya bostäder, enligt Boverket.

Skyddsrum i Stockholm i juli 2017. Foto: TT

Alla de bostäderna saknar alltså skyddsrumsplanering, MSB:s Ove Brunnström menar att det är en stor utmaning för framtiden:

– Det här har fått konsekvenser för skyddsrumstäckningen. Det kan saknas skyddsrum i vissa områden.

Framför allt gäller det i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Enligt MSB skulle det ta tio år och kosta minst en miljard att bygga 50 000 nya skyddsrumsplatser. Kalkylen gäller nybyggnation – en tillbyggnad av befintliga skyddsrum skulle bli betydligt mycket dyrare.

Men alla svenskar behöver inte skyddsrum, enligt Brunnström.

– Tanken har aldrig varit att det ska finnas skyddsrum till hela befolkningen. De som har behov av ett skyddsrum, enligt hotbildsanalysen, ska ha plats.

350 värnpliktiga signalister ligger instängda i tolv timmar och agerar försökskaniner i 27 graders värme, 30 meter under jorden i ett skyddsrum under Lill-Jansskogen i Stockholm när ett forskarlag från civilförvarsstyrelsen, försvarets forskningsanstalt och fortifikationsförvaltningen gör ett skyddsrumstest den 16 juni 1955. Foto: TT

Enligt MSB torde inte skyddsrummen vara primära mål vid eventuellt militärt anfall. Dessutom: De 65 000 skyddsrummen som finns klarar inte en direktträff av bomber, speciellt inte från så kallade blockbusters som utvecklats för att slå ut skyddsrum.

– Skyddsrummen är dimensionerade för en 250 kilos konventionell flygbomb eller sprängbomb, fem meter från skyddsrummet, och ska skydda mot splitter, tryckvåg och radioaktiv strålning, säger Ove Brunnström.

Vem får då plats i ett skyddsrum – är det först till kvarn, eller är enskilda platser förutbestämda på något sätt?

– Nej, skyddsrummen är till för all civilbefolkning som söker skydd, oavsett om man bor i området, tillfälligt råkar befinna sig i området eller arbetar i området.

Hur gör de som inte kan få plats?

– I nödfall kan du bege dig till annat skyddande utrymme, som en källare, tunnel eller tunnelbanestation. Om det saknas eller råder brist på skyddsrum i ett område är alternativet att befolkningen utryms, säger Ove Brunnström.

”OM KRISEN ELLER KRIGET KOMMER”

Visa
  • Broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” trycktes senast på 1980-talet, under det kalla kriget.
  • 1991, efter Sovjetunionens sammanbrott, togs broschyren bort då det inte längre ansågs finnas något hot mot Sverige.

SVENSKA SKYDDSRUM

Skyddsrummen kan användas av civilbefolkningen i händelse av krig och är till för alla som söker skydd oavsett om man bor i området, tillfälligt råkar befinna sig i området eller arbetar i området.

  • Om du hör flyglarm eller uppmanas ta dig till skyddsrum, ska du bege dig till det skyddsrum som är närmast där du befinner dig.
  • I nödfall kan du bege dig till annat skyddande utrymme som en källare, tunnel eller tunnelbanestation.

UTRYMNING

  • Om det saknas eller råder brist på skyddsrum i ett område är alternativet att befolkningen utryms.
  • Utrymning har inte övats i större skala i Sverige på över ett halvt sekel, i Stockholm övades det senast 1961.
  • Enligt Freddy Jönsson Hanberg, sekreterare i Totalförsvarsstiftelsen, är det mer rationellt att planera för utrymning snarare än att stanna och söka skydd: ”I dag bor 40 procent av invånarna i de 20 största städerna, en omöjlig ekvation inte bara av skyddsskäl utan också av försörjnings- och uthållighetsskäl”.

KÄLLOR: Ove Brunnström, MSB och Freddy Jönsson Hanberg, Totalförsvarsstiftelsen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer