Det var i början av 2015 som rikspolischefen beslutade att ge ett extern företag fjärråtkomst till polisens personal- och lönesystem Palasso, som innehåller sekretesskyddat material i form av namn, personnummer och löner på alla anställda.

Enligt säkerhetsskyddsförordningen måste känslig information krypteras enligt ett system godkänt av Försvarsmakten, men för att spara tid och pengar valde Dan Eliasson att göra ett undantag.

Ingen lidit skada

Åklagaren konstaterar att rikspolischefens agerande strider mot säkerhetsskyddsförordningen, men menar samtidigt att ingen person har lidit skada.

– Av det material jag som tagit del av framgår att Polismyndigheten inte har sänt eller röjt några hemliga uppgifter eller annan information ur systemet till den externa leverantören. Ingen person har därmed lidit skada, säger överåklagare Anders Jakobsson vid Särskilda åklagarkammaren enligt ett pressmeddelande.

”Ingen myndighetsutövning”

Enligt åklagaren avser beslutet förvaltning av ett it-system, därmed utgör det inte myndighetsutövning mot enskilda personer.

”Beslutet är därför inte heller av sådant slag att det kan anses ha skett vid myndighetsutövning såsom begreppet definieras i 20 kap. 1 § brottsbalken. Med anledning härav ska förundersökning inte inledas för tjänstefel eller annat brott då det inte finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats”, skriver åklagaren i sitt beslut.

Facket kritiskt

Polisförbundet anser att det är goda nyheter att inga medlemmar skadats, men är kritiskt till Dan Eliassons agerande.

– Enligt åklagaren strider det dock mot säkerhetsskyddsförordningen att fatta ett sådant beslut. Det är anmärkningsvärt, säger ordförande Lena Nitz enligt ett pressmeddelande.