Det råder minst sagt begreppsförvirring när det gäller ordet närproducerad. En gemensam definition saknas. Därmed finns det inte tydliga krav på vad ett närproducerat livsmedel ska leva upp till.

-Produkten kan vara tillverkad i en region utan att råvaran kommer därifrån, och det kan vara långa transporter mellan orterna. Det finns också företag som hävdar att ett livsmedel är närproducerat när förädlingen sker nära råvarans ursprung, men sedan säljs produkten i ett stort område, säger Sören Persson, vd för Svenskt Sigill.

Ingen garanti

Att ledas av ordet närproducerad vid matinköp kan därför vara vilseledande, även om det fungerar bra till exempel när den lokala bonden har egen försäljning.

-Konsumenten bör titta både på var råvaran kommer ifrån och var produkten är tillverkad. Sedan är det upp till den enskilde att ta ställning, säger Sören Persson.

Det finns ingen garanti för att ett närproducerat livsmedel är klimatsmart, gynnar hembygden, är småskaligt producerat eller har bättre kvalitet än livsmedel som är producerat på annat sätt, enligt en rapport från Jordbruksverket.

-Att köpa närproducerat är oftast bra om man vill stödja det lokala jordbruket och näringslivet. Men om man vill skona miljön kan det vara mer miljövänligt att köpa sådant som importerats till Sverige, om transporten har skett på ett miljömässigt hållbart sätt, säger Louise Ekström, kommunikationsansvarig på organisationen Sveriges Konsumenter.

Andra märkningar

Hon förordar inte någon ny märkning av livsmedel. Det gör inte heller Jordbruksverket i sin rapport.

”Om konsumenter vill ha ett miljö- och klimatsmart livsmedel så är det sådan märkning eller information som konsumenten får leta efter. Närproducerat ersätter inte den märkningen. Därför framstår det inte som särskilt ändamålsenligt att definiera begreppet, snarare bör andra märkningar få ökat fokus”, skriver Jordbruksverket i sin rapport.

Charlotte Wikholm/TT