Beslutet möttes av protester från åhörarläktarna, där sju kvinnor började göra högljudda gråtljud, vilket fick talmannen att kalla in vakter.

Sverige och Nato undertecknade värdlandsavtalet redan 2014, men eftersom ett antal lagändringar krävdes klubbades avtalet först i dag. Avtalet syftar till att underlätta för Sverige att ta emot och ge militärt stöd i kristid och för att stå som värdland för Natoövningar.

”Dåligt för vår nationella säkerhet”

Från vänster är man besviken.

– Det är en sorgens dag för alliansfriheten. Det är ännu ett steg på den långa vägen mot ett medlemskap i Nato, något som vi menar försämrar Sveriges säkerhet, säger Stig Henriksson som representerar V i försvarsutskottet, och fortsätter:

– Omvärlden ser ju det vi gör, de bryr sig mer om det än vad vi säger. Om vi säger att vi ska vara alliansfria, men i handling tar steg på steg bort från det, då är vi i ett handlingsläge och det är dåligt för vår nationella säkerhet.

”Alliansfriheten förändras inte”

Men försvarsminister Peter Hultkvist (S) menar att dagens beslut inte påverkar vare sig alliansfriheten eller det säkerhetspolitiska läget.

– Alliansfriheten är vår säkerhetspolitiska grund, den ändras inte. Det kommer inte komma in någon form av material eller genomföras några övningar med mindre än att ett svenskt beslut fattats., säger han och pekar på att Finland redan ingått ett liknande avtal med Nato.

Innebär det här att Sverige närmar sig Nato?

– Nej, det innebär att vi har ett värdlandsavtal. Den militära alliansfriheten ligger fast, säger Peter Hultkvist och tillägger att avtalet endast syftar till att administrativt underlätta övningsverksamhet och stöd under en eventuell militär krissituation.

För en fördjupning av Nato-frågan: se dokumentären ”Hur blir det med Nato?” i Dokument inifrån ikväll 20.00 i SVT2.