Foto: SVT

”Jag skrev avskedsbrev till mina barn”

Uppdaterad
Publicerad

Barn vill veta vad som händer med deras föräldrar när de är allvarligt sjuka i cancer. Det visar forskning från Karolinska Institutet.

För två är sen drabbades Johan Viktorsson av tarmcancer med metastaser i levern. En diagnos som bara en av fyra överlever.

Behandlingen är oerhört tuff och inför den första leveroperationen satte han sig ner och skrev avskedsbrev till sina barn.

– Jag började planera för det värsta helt enkelt och bestämde mig då för att skriva en biografi av mitt liv. Så att mina barn i framtiden skulle kunna gå tillbaks och få reda på vem jag var, säger Johan Viktorsson.

– Och sen skrev jag också ett avskedsbrev till dem. Vilket var en mycket mycket svår sak att göra att se sig själv bortgången och skriva ett brev till sin barn. Det var tungt men jag tvingade mig själv att gör det.

Varför gjorde du det?

– Jag ville förmedla de känslor jag bar inom mig, alla de ögonblick som jag inte skulle få uppleva med mina barn, den sorg som de tankarna rev upp, säger Johan Viktorsson.

Pojkarna var bara två och fem år när Johan Viktorsson fick sin diagnos. Han bestämde sig för att göra allt för att överleva. Priset är högt. Han har fått genomgå cellgiftbehandlingar, strålning, tarm- och leveroperationer. En ständig kamp för att lura döden.

Ett av de viktigaste besluten han tog var också att vara öppen med sin sjukdom, inte minst mot sina barn.

– Jag bestämde mig väldigt tidigt för att vara öppen med min sjukdom och det inkluderade även mina barn. Samtidigt så ligger det ett problem inbyggt i det här. Å ena sidan så vill man vara öppen och andra sidan så ... att prata om döden med små barn är ju inte en självklar sak att göra. Men jag tror det här med att vara inkluderande, att prata även om de svåra sakerna, det finns en styrka i det, säger Johan Viktorsson.

Vad är det som gör att det är så svårt?

– Just de här känslorna jag hade när jag skrev de här breven, det är ju enormt mycket känslor att prata med sina barn om döden. En väldig inbyggd smärta hos en själv och jag tror någonstans att däri ligger problemet, säger Johan Viktorsson.

Under hela sjukdomstiden har Johan Viktorsson skrivit mail regelbundet till vänner och bekanta för att uppdatera dem om läget. Varje mail har avslutats med ”Kampen fortsätter!”.

I dagarna kommer hans bok ut, ”Koltrastens år”, som bygger på mailen och hans berättelse om vad han varit med om under sin sjukdomstid. Drivkraften har varit barnen:

Breven oöppnade

– Mina barn fick ju se en massa saker. De fick se mig som sjuk, alla mina tårar. De såg mig på sjukhuset, de såg att jag var trött och mina barn är ju små, det är inte så lätt för dem att förstå vad det var som jag gick igenom så jag ville ge dem en möjlighet att sätta sig in vad det var som hände med pappa, innerst inne, säger Johan Viktorsson.

För Johan Viktorsson har öppenheten krävt mycket eftertanke och mod. Breven ligger tack och lov oöppnade.

– Min tanke just nu, under förutsättning att jag klarar mig vilket är min inre övertygelse, är att jag kommer att fortsätta att vara öppen med det jag drabbats av.

– Sen om det nu inte skulle gå så, att jag helt enkelt en dag skulle ta emot beskedet av läkarna att nu kan vi inte göra mer, då är det logiska svaret att jag kommer att berätta det för mina barn men jag kommer inte att göra det rakt upp och ner.

– Jag ska ta hjälp av expertis i såna fall om det inträffar så att jag gör det på det mest konstruktiva sättet men det finns också en känslomässig aspekt av det här som är mycket mycket tung och som man måste ha all respekt för, säger Johan Viktorsson.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.