Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Med erfarenhet av att ha dödat människor kunde jihadister ”sälja in sig” till gängen, enligt statsvetaren Marco Nilsson. Foto: SVT/Ingen föds till mördare

Jihadistforskaren: IS-återvändare kan ha bidragit till ökat våld i gängen

Uppdaterad
Publicerad

Statsvetaren Marco Nilsson har studerat personer som kom hem till Skandinavien efter att ha stridit för IS i Syrien. Eftersom flera nu har kopplingar till kriminella nätverk, tror att han att deras erfarenhet av grovt våld kan ha bidragit till våldsvågen vi ser idag.

Hundratals svenskar reste till Syrien för att kriga för IS mellan åren 2012 och 2016. Flera av de som överlevde och återvände till Sverige har hamnat i gängkriminalitet. 

–  Många av dem hade redan en kriminell bakgrund när de åkte ner till Syrien. Efter kalifatets kollaps uppstod en känsla av besvikelse som gjorde att en del återvände till gängmiljön där våldskapaciteten uppskattas, säger Marco Nilsson, statsvetare på Högskolan i Jönköping. 

”Fredagsbön med skottsäker väst”

Han menar att gängkriminaliteten är ett sätt att fortsätta med våldsanvändningen och upproret mot samhället. En del av dem har fortfarande kontakt med jihadister samtidigt som de verkar i gängen. 

– Den jihadistiska miljön har börjat acceptera att medlemmar har dubbla identiteter. Det är bättre än att förlora dem helt och hållet. 

– Jag har hört att folk varit på fredagsbön med skottsäker väst. Man bär symbolen för gängmiljön även i ett religiöst sammanhang, säger Marco Nilsson. 

Men de finns också återvändare som ångrar sig och försöker leva ett någorlunda normalt liv. Det är oklart hur stor effekt jihadisterna har haft på det eskalerande våldet. 

– Det enda man kan säga är att det naturligtvis har haft effekt. Varje ny person med våldskapacitet som kommer in i gängmiljön gör att det eskalerar, säger Marco Nilsson.

Se hela Ingen föds till mördare på SVT Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.