Nu börjar sprickor att synas i regeringsfasaden. Kritiken från SD om hur regeringen hanterar det så kallade karensavdraget kan leda till att SD gör upp i riksdagen med oppositionen, vilket kan bädda för ett smärtsamt nederlag för regeringen.
Den tydligaste konflikten denna vecka har annars handlat om synen på koranbränningen och dess konsekvenser för svensk utrikes- och säkerhetspolitik.
Tvärstopp i svenska Nato-processen
Statsminister Ulf Kristersson slog häromdagen fast att ett snabbt inträde i Nato är den viktigaste frågan just nu för svensk nationell säkerhet.
Men aktionen utanför den turkiska ambassaden i Stockholm skapade stor ilska i Turkiet, vilket har inneburit ett tvärstopp för den svenska Nato-processen.
Ulf Kristersson skrev på sociala medier att han kände sympati med muslimer som kände sig kränkta av koranbränningen, något som fick SD-ledaren Jimmie Åkesson att reagera. Det är en farlig väg ”att tycka synd om” dem som vill inskränka den svenska yttrandefriheten, menade han i sin kritik av statsministerns budskap. En av SD:s tyngsta politiker, justitieutskottets ordförande Richard Jomshof, gick ännu längre när han pratade om att bränna fler koraner.
Lång historia av ”rysskräck”
Trots det känsliga läget i Nato-processen väljer ledande SD-politiker att understryka kritiken mot islam och islamism. Det blottlägger ännu en spricka i regeringsunderlaget och kan uppfattas som att islamkritiken är viktigare för Sverigedemokraterna än det svenska Nato-medlemskapet.
Det kan bli kostsamt opinionsmässigt för partiet. Enligt Novus senaste undersökning är 73 procent av svenska väljare rädda för Ryssland som stormakt. Samtidigt vill 63 procent att Sverige blir medlem av Nato. I botten finns en lång historia av ”rysskräck” i Sverige efter århundraden av krig och konflikter. Den skräcken har underblåsts av kriget i Ukraina.
Uppfattas Sverigedemokraterna som ett parti som medverkar till att skada eller undergräva den svenska Nato-processen kan alltså väljarnas dom bli hård. Dessutom i ett läge då Ryssland anses vara det land som har mest att tjäna på att Sverige och Finland inte blir Nato-medlemmar.
Debatt om koranbränning ”en delikat fråga”
För Sverigedemokraterna kompliceras saken ytterligare av att Ryssland länge varit en problematisk fråga för partiet. Gång på gång har SD anklagats av sina kritiker för att inte kunna eller vilja välja sida.
Bara några veckor innan krigsutbrottet förra året vägrade exempelvis SD-ledaren Jimmie Åkesson att välja mellan USA:s president Joe Biden och Rysslands president Vladimir Putin.
Partiets tidigare försvarspolitiske talesperson, Roger Richthoff, delade under krigets inledande skede förra året rysk propaganda på sociala medier. En annan av partiets före detta ledande politiker, Mikael Jansson, har också deltagit i möten i Moskva om att utveckla samarbetet med Kreml.
Debatten om koranbränningen och dess konsekvenser för svensk utrikes- och säkerhetspolitik har alltså blivit en delikat fråga för Jimmie Åkesson. Möjligen vill han med sina uttalanden säkra islamkritiska väljare på högerkanten, som är tveksamma till eller inte vill att Sverige går med i Nato. Samtidigt riskerar Åkesson dock att stöta bort bredare väljargrupper som ser Nato-medlemskapet som ett skydd mot rysk aggression.