Jordens resurser överskrids

Uppdaterad
Publicerad

Vår globala konsumtion överskrider jordens resurser med 30 procent. Och tre av fyra länder lever med ett ekologiskt underskott. Det visar Värlsnaturfondens nya beräkningar på människans så kallade ekologiska fotavtryck.

Sedan 1961 har det gjorts beräkningar på människans ekologiska fotavtryck, det vill säga hur mycket av jordens produktiva yta som vi människor tar i anspråk genom vår konsumtion.

Genom ekologiska fotavtryck ser man hur mycket av jordens produktiva yta, till exempel vi svenskar eller amerikaner eller turkar, tar i anspråk genom vår konsumtionen, oavsett var varorna är tillverkade och råvarorna kommer från.

Förenade Arabemiraten värst

Redan 1988 överskred vi gränsen för jordens resurser. Och Världsnaturfondens nya siffror visar att människans fotavtryck har tredubblats på 40 år.

-Trenderna fortsätter att peka åt fel håll, säger Carina Borgström-Hansson på Världsnaturfonden till Rapport.

Världsgenomsnittet för det ekologiska fotavtrycket ligger på 2,7 hektar.

3,5 gånger så stort är världens största fotavtryck. Och det tillhör Förenade Arabemiraten (9,5 hektar), tätt följt av USA på andra plats.

-Stora hus som måste värmas och kylas, stora bensindrivna bilar och hög köttkonsumtion ger ett stort fotavtryck, säger Carina Borgström-Hansson.

Även danskarna hamnar högt upp, på fjärde plats. Det beror på att de har mycket fossil energi och är storkonsumenter av griskött.

Sverige hamnar på 18:e plats av de 150 länder som har beräknats. Och det är långt ifrån godkänt tycker Carina Borgström-Hansson:

-Vi har fortfarande Europas mest bränsletörstiga bilpark.

Malawier skadar minst

Den afrikanska kontinenten har bara en fjärdedel av det svenska fotavtrycket. Allra minst fotavtryck har en person som lever i Malawi.

Summa summarum så klarar jorden egentligen bara 2,1 hektar per person – vi överutnyttjar den alltså med 30 procent.

Reporter: Karin Axelsdotter Olsson

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.