Julbord eller festmiddag?

Uppdaterad
Publicerad

Julbordet är på väg att försvinna. I stället går vi över till festmiddag på julafton med tre eller flera rätter.

Det tror i alla fall måltidsforskaren Richard Tellström:

-I takt med att vi skapar nya familjebildningar med bonusbarn och plastbarn funkar inte julbord, eftersom ett julbord förutsätter att man är fast på en plats och att man är ganska många, säger Tellström, som är måltidsforskare vid Grythyttans restaurangskola.

Ostron och champagne

En festmåltid är ett bättre alternativ på julafton, menar han, och föreslår en start med skaldjur, ostron, champagne, en köttbit till varmrätt och ost och en festdessert som avslutning.

Några trotjänare blir dock svåra att putta av julbordet, spår Richard Tellström.

Skinkan blir kvar

-I en festmåltid ingår alltid helt kött. Därför står sig skinkan, som dessutom är den populäraste rätten på julbordet. Likaså sillarna och snapsen, som är festmarkörer i vår matkultur. Barnmaten, det vill säga köttbullarna och prinskorven försvinner inte heller.

Färdigköpta syltor, sillsallader och liknande är rätter på dödslistan, tror Richard Tellström. Inte heller revbensspjäll och risgrynsgröt kommer att finnas på julaftonsfaten i framtiden. Och kålsorterna går förmodligen samma väg.

Ingen lutfisk?

Lutfisken tror han försvinner som julbordsmat, däremot kan den serveras som enskild rätt någon av de övriga juldagarna.

-Den stora förändringen på julbordet står grönsaksrätterna för. Det finns ett allt större inslag av vegetarisk och vegansk mat på julbordet. Olika sallader, lådor och gratänger.

Plats på julbordet blir det också för flera skaldjur och fiskar. Även gås och kalkon är bubblare på julbordet.

Färdigmat

En annan trend som accelererat är färdigmaten.

-Julbordet i dag är i hög grad ett färdigmatsbord. Färdig risgrynsgröt, färdig sylta, ja till och med färdigkokt och griljerad skinka, konstaterar Richard Tellström.

Men variationerna på julbord över landet är stora.

-Folk på Södermalm i Stockholm äter ett annat julbord än folk på landsbygden, och äldre äter ett annat julbord än yngre, poängterar Richard Tellström.

Fryst jultallrik skräckexempel

Skräckexemplet som ingen borde behöva äta är, enligt hans mening, en fryst jultallrik från en av livsmedelskedjorna.

-Den är väldigt stor inom hemtjänsten. Det är alltså den mat vi ger våra gamla med en önskan om en god jul. Sju minuter i mikron och julen är där. Det är förskräckligt! Säger han med avsmak.

”Samma hela tiden”

På dagligvarujätten Axfood konstaterar presschef Ingmar Kroon att vi svenskar är oerhört traditionella när det gäller julmat. Det mest spännande i år är om den senaste tidens fläskgiftslarm kommer att lägga sordin på köttbullsförsäljningen.

-Vi tog tidigare fram statistik över julmatsförsäljningen varje år, men vi tröttnade eftersom det var samma hela tiden.

En lite nyare trend kan dock skönjas på sillfronten, berättar han.

-Yngre människor gillar inte när det smakar för mycket sill. I stället för en vanlig inlagd sill, kryddsill eller löksill tar man en som smakar mer av något annat än själva sillen, som till exempel senapssill, vitlökssill eller currysill.

Storsäljarna är risgrynsgröt i plastkorv och julskinkan.

Skaldjurstrend

Skaldjurstrenden syns också i försäljningen.

-Många köper räkor och även kräftor är vanliga på julbordet. Näst efter kräftskivetiden i augusti-september är jul och påsk topparna på kräftkurvan.

Ålen rödlistad

Men ålen, som alltid varit stor på julbordet, särskilt i Skåne, är med på Världsnaturfondens röda lista och kommer inte att säljas i butikerna i år, berättar Ingmar Kroon.

-Jag vet inte vad skåningarna tycker om det.

(TT)

Julbordsfakta

Favoriter som står sig:

  • Skinka
  • Köttbullar
  • Prinskorv
  • Sillar
  • Nubbe På väg bort:
  • Grisfötter
  • Revbensspjäll
  • Lutfisk
  • Risgrynsgröt
  • Syltor
  • Kålsorter
  • Sillsallad Nykomlingar:
  • Grönsallader
  • Skaldjur
  • Hel piggvar, sjötunga, klassiska plattfiskar
  • Kalkon
  • Gås
  • Ostar

Källa: Richard Tellström, måltidsforskare, Grythyttan (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.