Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Försvarsminister Peter Hultqvist (S), Daniel Bäckström (C), Anders Schröder (MP) och Hans Wallmark (M) under pressträffen på Rosenbad. Foto: TTVisa alla (4)
Visa alla (4)

Regeringen ger försvaret 8,1 miljarder kronor extra

Försvaret får 2,7 miljarder kronor extra per år fram till 2020 – totalt 8,1 miljarder kronor. Det står klart efter att regeringen har mött Moderaternas och Centerpartiets krav i budgetförhandlingarna.
– Jag tycker att Kristdemokraterna smet ifrån sitt ansvar, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

I måndags hoppade Kristdemokraterna av budgetsamtalen med regeringen, Moderaterna och Centerpartiet om mer pengar till försvaret. Partiledaren Ebba Busch Thor sade att partiet stod alldeles för långt ifrån regeringen i frågan, att det skiljde flera miljarder kronor.

LÄS MER: KD lämnar försvarssamtal

Nu har regeringen mött Moderaternas och Centerpartiets krav i förhandlingarna och ger Försvarsmakten 2,7 miljarder kronor extra per år 2018–2020. Det handlar om totalt 8,1 miljarder kronor till totalförsvaret, varav 6,8 miljarder ska gå till det militära försvaret och 1,3 till civilförsvaret.

Pengarna ska bland annat gå till ett nytt luftvärnssystem, ammunition, fler anställda soldater, sjömän och befäl, inköp av lastbilar och terrängfordon samt att fler soldater grundutbildas genom värnplikt.

”Tar ansvar för Sverige”

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger att det handlar om att ta ansvar för Sverige och hänvisar till en ökad hotbild, där Ryssland bland annat har annekterat Krim. Han menar att det är nödvändigt med stabilitet i svensk försvars- och säkerhetspolitik.

– Det är en viktig signal till omvärlden, säger han om uppgörelsen.

Hultqvist vill inte kommentera innehållet i förhandlingarna, men passar på att ge Kristdemokraterna en känga efter avhoppet.

– Jag tycker att Kristdemokraterna smet ifrån sitt ansvar, säger han.

Moderaternas försvarspolitiske talesperson Hans Wallmark menar 2,7 miljarder är en rimlig nivå för 2018, men att partiet vill se över behovet för de efterföljande åren. Hans Wallmark hävdar att det hade blivit mindre pengar om inte Moderaterna tryckt på.

– Alternativet hade varit noll eller väsentligen lägre summor, säger han.

Lade till mer pengar

Uppgörelsen ska ha nåtts på tisdagskvällen, enligt uppgifter till SVT Nyheter. De båda allianspartierna har nu fått igenom mer pengar än vad som låg på bordet i måndags, då regeringen inte ville släppa ifrån sig mer än 6 miljarder kronor fram till 2020. Kristdemokraterna krävde då 10 miljarder och hoppade av förhandlingarna.

Enligt SVT Nyheters politikreporter Elisabeth Marmorstein handlar regeringens nya bud sannolikt om att den inte anser sig kunna förlora ytterligare ett parti vid förhandlingsbordet.

– Det hade varit en stor prestigeförlust om även Moderaterna och Centerpartiet hade hoppat av, säger hon.

LÄS MER: Partier överens om nya försvarsanslagen

Moderatledaren Anna Kinberg Batra hotade under Almedelsveckan att hoppa av budgetförhandlingarna om partiet inte fick igenom sitt krav på 2 miljarder extra 2018. Nu skriver hon på Twitter:

”Bra att regeringen lyssnat nu, så Sveriges förmåga kan stärkas.”

Behöver 6,5 miljarder

I våras flaggade Försvarsmakten för att man ville ha 6,5 miljarder kronor extra fram till 2020 för att kunna fortsätta öka beredskapen och göra viktiga investeringar. Om inte de extra pengarna sköts till skulle man vara tvungen att göra besparingar, sade överbefälhavaren Micael Bydén.

Nu välkomnar Micael Bydén de extra pengarna till försvaret. Samtidigt lägger han in en brasklapp.

– Man måste också komma ihåg att Försvarsmaktens långsiktiga behov och utveckling inte är en del av uppgörelsen, säger han enligt ett pressmeddelande.

LÄS MER: Så mycket pengar vill försvaret ha

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer